– Det här är anmärkningsvärda temperaturer, det är nästan 20 grader mer än medeltemperaturen för maj månad, det gör det väldigt anmärkningsvärt, säger han till Dagens ETC.
Anomalously hot day on the coast of Arctic ocean: Arkhangelsk, Russian just recorded +29°C (at 11.00 UTC). That's only 500 km east of Finnish border. #RussianHeatwavepic.twitter.com/Ax97zt9XP6
— Mika Rantanen (@mikarantane)
11 maj 2019Även i Finland har det varit varmt den senaste tiden. Den gräns som finska vädertjänsten har för att ange en "het dag" är över 25 grader, det inträffade den första gången för året den 11 maj, samma dag som förra året. Mika Rantanen vill inte koppla enskilda värmetoppar till klimatförändringar men säger att det absolut är en del av det mönster som gör att vi kommer att få se föer värmerekord än köld-diton framöver.
– De här värmeböljorna kommer bli vanligare i framtiden. Vi har haft det tidigare också, men de blir absolut mer vanligt. Det är en del av mönstret nu, säger han.
Sverker Hellström, klimatolog på SMHI, menar att vi inte kan dra för stora slutsatser av enskilda väderhändelser. Men att frekvensen av värmetoppar, och framförallt den höjda medeltemperaturen globalt, ju beror på klimatförändringarna.
– De allra varmaste åren har alla inträffat under det senaste årtiondet. Däremot är det inte säkert att klimatförändringar kommer märkas på vädret, att det snabbt skulle bli dramatiska förändringar, säger han.
Att det samtidigt med den ryska värmeböljan finns ovanligt kalla temperaturer i andra delar av Europa, har en tydlig koppling, säger Sverker Hellström.
– Om kalluften drar ner någonstans, så måste varmluften upp någon annanstans. Just nu har vi ett lågtrycksområde vid Nordkalotten, och vi har haft snö och kallt i norra Sverige. Framför lågtrycket har vi varma vindar som pumpat upp varm luft över norra Ryssland.
Om det återkommande blir värmetoppar nära Arktis så innebär det en ökad risk för de känsliga isarna, säger Sverker Hellström.
– Det är ett känsligt område, skulle det pumpas upp varm luft så bidrar det det till isavsmältning och att permafrost tinar. Men då räcker det ju inte med några enstaka ovanligt varma dagar, utan mer långsiktiga förändringar, säger han.