Globalt låg yttemperaturen i världshaven 0,83 grader över det normala i mars. Det är den näst varmaste marsmånad som uppmätts för havstemperaturen, slaget med en bråkdel av en grad av rekordmånaden mars 2016.

Också i luften har det varit varmt. De första tre månaderna under 2020 har varit 0,7–0,8 grader varmare än snittet 1981-2010, enligt EU:s klimatdatacenter Copernicus, jämsides eller tvåa jämfört med rekordåret 2016.

Utvecklingen är ”definitivt kopplad till den globala uppvärmningen”, säger Jennifer Francis, senior forskare vid Woods Hole Research Center i Massachusetts, USA, till Bloomberg Green. De fem varmaste åren som uppmätts för världshaven har inträffat de senaste sex-sju åren.

– Haven absorberar ungefär 90 procent av den värme som tillskottet av växthusgaser genererar, säger Jennifer Francis.

Kan påverka torka och regn

Nu spekulerar forskarna om de höga havstemperaturerna kan generera kraftiga extremväder under 2020. Om havstemperaturerna i Atlanten fortsätter att ligga högt från juni månad och framåt så kan värmen ge extra energi till höstens orkansäsong.

De varma havstemperaturerna kan också spela roll för torka och skogsbränder. Varma områden i haven kan förflytta regn från landområden. Under fjolåret kan fenomenet ha bidragit till torrare förhållanden i Australien och Amazonas, och nu spekulerar forskarna om samma sak kan inträffa i år för Amazonas.

Samtidigt förutspås ingen kraftig El niño i år, som i vanliga fall drivs av varmt vatten i Stilla havet. Forskarna spekulerar om det kan bero på att den globala uppvärmningen nu värmer upp hela världshaven. El niño ”bygger både på temperaturskillnader och absoluta värden för yttemperaturen i vattnet”, säger Kevin Trenberth, vid National Center for Atmospheric Research i USA.