Världens klimatbudget

Vindkraft

Tack vare vindkraftens sjunkande kostnader beräknas dess energiandel att öka från dagens 2,5 procent globalt till uppemot 18 procent år 2050. Det motsvarar minskade koldioxidutsläpp på cirka 4,8 miljarder ton, enligt IEA, eller årliga utsläpp från omkring 2,3 miljarder nyregistrerade bilar. Med ytterligare investeringar på 5 400 miljarder kronor per år skulle den utbyggnaden kunna dubbleras (8 000 TWh) och bli klar redan till 2026. 

5 400 miljarder kr

Solenergi

Investeringarna i solenergi ökade 25 procent under 2014. Kina satsade mest och satte upp solceller för 800 miljarder kronor. Globalt kostar det i dag i genomsnitt bara 9 kronor per watt att sätta upp solceller (hälften så dyrt som vindkraft). Att ersätta hela jordens elproduktion från olja, kol och gas med solceller kostar därmed 108 000 miljarder kronor (23 000 TWh). Utslaget på tio år blir det 11 000 miljarder per år.

11 000 miljarder kr

Vattenkraft

Med dagens investeringstakt är en fördubbling av jordens vattenkraft redan inräknad till och med 2050. Med ytterligare investeringar på 1 000 miljarder kronor årligen skulle omställningen kunna ske på kortare tid till och med 2026.  

1 000 miljarder kr

Energieffektiviseringar

International Energy Agency, IEA, har visat att nästan hela den besparing som behövs för att klara 2-gradersmålet kan klaras med lönsam energieffektivisering, men också att den inte kommer till stånd av sig själv. Investeringarna skulle dock snabbt återbetala sig – IEA räknar med att den globala energiåtgången kan minskas med 50 procent till 2035 genom effektiviseringar, vilket skulle generera 18 000 miljarder dollar i ökad BNP-tillväxt och lika mycket i besparingar för energikonsumenterna. Tidigare satsningar har visat att en investering på en halv miljard kronor kan reducera energiåtgången inom industrin med 1 TWh. Globalt skulle en halvering av jordens energiförbrukning med motsvarande åtgärder kosta 27 000 miljarder kronor, eller 2 700 miljarder på tio års tid.

2 700 miljarder kr

Jordbruket

Jordbrukssektorn står för 14 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Merparten av dessa utsläpp sker i utvecklingsländerna och utgörs av lustgas (N2O) från kvävets omsättning i mark och metan (CH4) från djurens fodersmältning. Den totala potentialen för minskningar från världens jordbruk år 2030 beräknas till 5,5–6,5 miljarder ton CO2e, varav nära 90 procent bedöms kunna uppnås genom ökad kolinlagring i mark och vegetation med hjälp av minskad användning av mineralgödsel, förändrade odlingsåtgärder, ändrad skötsel av betesmarker, restaurering av mulljordar, produktion av bioenergi och förbättrad vattenhushållning. En omställning till ett ekologiskt och klimatsmart jordbruk skulle kräva investeringar på minst 7 000 miljarder kronor per år globalt.

7 000 miljarder kr

Stoppa skogsavverkningen

Skogsskövling är en större källa till utsläpp av växthusgaser än både världens samlade transporter och jordbruk. Enligt IPCC står skogsavverkningen för uppemot 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. Förra året gick ett flertal stater och företag samman för att stoppa avskogningen till en beräknad årlig kostnad på 10 miljarder kronor till och med 2030. Genom att satsa det dubbla under tio år skulle 700 miljoner hektar skog också kunna återställas, vilket motsvarar en yta dubbelt så stor som Indien.

20 miljarder kr

Satsningar på eltransporter

Jordens fordonsflotta byts kontinuerligt ut vart tjugonde år. Med årliga subventioner och kraftiga investeringar i teknikutveckling på 2 000 miljarder kronor skulle nästa generation bilar kunna bli hundra procent fossilfria. Med ytterligare investeringar i eldriven kollektivtrafik kan den totala energiförbrukningen i transportsektorn också minskas. 

3 000 miljarder kr

PS: 52 procent av hela klimatomställningen skulle även kunna finansieras genom militär nedrustning om vi, som människor, valde det istället. DS.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.