Under mötena samlas energiministrar från Norden, EU och G20-länderna, vilka tillsammans står för 90 procent av investeringarna i hållbar energi, men också för 75 procent av världens växthusgasutsläpp.
Tillsammans med företrädare för näringslivet – med Bill Gates i spetsen – forskningen, civilsamhället och internationella organisationer diskuterar politikerna olika sätt att sporra innovationstakten inom miljöteknik och öka tillgången på hållbar energi.
– Energiomställningen behöver, precis som klimatutmaningen, lösas gemensamt. Det finns några länder i världen som just nu tvekar i sina klimatåtaganden. Då är det ännu viktigare för Sverige och Norden som värdar för världens största energiministermöten att visa och påminna om att vi genom forskning, utveckling och kommersialisering på energiområdet skapar nya jobb och tillväxt. En modern livsstil och ett hållbart samhälle kan gå hand i hand, säger energiminister Ibrahim Baylan (S), till Dagens ETC.
Vilka särskilda idéer och förslag har den svenska regeringen med sig till mötena?
– Vi, tillsammans med Kanada, är de som driver på för att göra energisektorn jämställd globalt. Till CEM kommer vi med ett nytt program som länder och företag kan ställa sig bakom för att göra branschen mer jämställd, säger Ibrahim Baylan.
Det handlar bland annat om lika lön för män och kvinnor, om chefsskap och lika möjligheter.
– Vi kommer också att ha med oss förslag inom hållbar batteriproduktion och smarta elnät, säger han.
Inga ”hårda” beslut
Max Åhman, docent vid avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet, berättar att mötena till stor del handlar om att dela information, samordna resurser och starta initiativ som länderna frivilligt kan välja att gå med i.
– Inga ”hårda” beslut tas, men mötena är viktiga för att behovet av teknikutveckling med lång tidshorisont kommer upp på agendan i fler länder. De kan också ge en samsyn mellan länder och vägledning om vad som är viktigt att satsa på, säger Max Åhman.
MI-3 är en direkt konsekvens av Parisavtalet och ett uttryck för att allt fler länder börjar inse att endast krav är en svårframkomlig väg för att nå tvågradersmålet, menar han.
– För att minska utsläppen krävs också subventioner och incitament så att grön teknik börjar användas. Kostar det för mycket uteblir skiftet eller kommer igång för sent. Man hoppas också att mer forskning ska leda till billigare teknik, säger han.
Vilka miljöfrågor kommer vi att prata om framöver?
– Jag tror att vi kommer att tala mer om negativa miljöeffekter av biodrivmedel, elbilar och förnybar el. Man skulle kunna kalla det ”andra generationens miljöeffekter”, säger Max Åhman.
Vi borde prata mer om materialtillverkning, eftersom det ger stora koldioxidutsläpp, menar han.
– Idag pratar vi mycket om förnybar energi, men exempelvis en bils miljöpåverkan styrs av mycket mer än bränslet den går på. Vad vet jag om miljöavtrycket från metallen i min nya elbil, till exempel, säger Max Åhman.
Vad betyder det att Norden står värd för både MI-3 och CEM9 i år?
– Det betyder av vi delvis får sätta agendan och trycka på med vårt perspektiv på vilken teknik och vilka systemlösningar som är viktiga. Eftersom de nordiska länderna ligger långt fram på flera teknikområden som har med klimatet att göra så blir ambitionsnivån hög, säger Max Åhman.
Ibrahim Baylan säger att vi fortfarande har möjligheten att nå målet om nollutsläpp till 2045, även om prognoserna visar på motsatsen.
– Det krävs att alla världens länder står fast vid sina klimatåtaganden från Paris. Vi behöver öka investeringstakten i det som är hållbart, och sluta satsa på fossilt. Den riktigt stora utmaningen ser ut att bli transportsektorn.
