Varför byggs inte vindkraftverk längs motorvägar och på eller nära verksamhetsområden som finns utanför alla tätorter? ­

Där finnas ju infrastruktur och marken är redan exploaterad – och ful.

Bitte Fossbo, Årsta

Svar: Hej Bitte,

Ett svar är att det faktiskt görs. Ofta i andra länder, men ibland också i Sverige. Ett exempel är vindkraftverken som står längs motorvägen norr om Falkenberg. De står på jordbruksmark som fortfarande brukas intensivt. Bara ett spår mellan tornen går förlorad för jordbrukaren. Motorvägen bullerstör samma område som vindkraftverken. 

Ett annat exempel är vindkraftverken som ställdes upp på Hjärtholmen vid St1:s raffinaderi i Göteborgs hamn på 1990-talet. De togs ner år 2018 och ersattes inte. Samma år monterades även det närliggande verket Big Glenn, som stod på Risholmen, ner.

I Rotterdams yttre hamn­område byggdes 17 verk åren 2002–2004 som tillsammans gav 25,5 MW. De togs också ner år 2018 – men i det här fallet handlade det om att kommunen och ägarna ville ha mer elproduktion. De 17  turbinerna monterades ner och såldes för att ersättas med 14 större verk, som nu levererar mer än dubbelt så mycket el som de 17 gamla. Det är tillräckligt för cirka 60 000 hushålls konsumtion.

I Sverige har det funnits roliga invändningar mot vägnära verk under åren. En är att bilisterna skulle bli så fascinerade av vindkraftverken att de skulle köra av vägen. Det har, så vitt jag vet, aldrig hänt någonstans i världen.

En verklig anledning till den tröga utvecklingen är att tillståndsprocesserna nu blivit så dyra att man måste bygga stora parker, så att kostnaderna kan delas upp på många kWh el. 

Om det var enklare att bygga skulle fler lokala företag och enskilda kunna äga sin egen elproduktion placerad nära användarna i hamnar, ­industriområden och längs vägar.