Halten av koldioxid i atmosfären mäts som hur många koldioxidmolekyler det går på en miljon molekyler torr luft – därmed ppm eller miljondelar. Halten går upp och ner under årets gång eftersom planeten ”andas”. Det märks särskilt på norra halvklotet som har mest växtlighet. Här är koldioxidhalten som högst i maj månad, efter att multnande växter frigjort koldioxid under vinterhalvåret. Men sedan drar fotosyntesen igång ordentligt och växterna binder upp alltmer kol, så ppm-talet sjunker igen precis som du observerat. I september–oktober är det som lägst och vänder sedan återigen uppåt.

Den här variationen med årstiderna till trots blir koldioxidhalten högre för varje år som går på grund av våra utsläpp, vilket den så kallade Keelingkurvan visar. Sedan den industriella revolutionen tog fart kring mitten av 1800-talet har koldioxidhalten ökat med 50 procent, och nivåer liknande dagens har inte förekommit på omkring fyra miljoner år. Då var planeten nästan fyra grader varmare och havsnivåerna 5–25 meter högre, och det fanns inga människor.

Koldioxidhalten stiger dessutom i allt snabbare takt. På 2010-talet steg den med 2,4 ppm om året i snitt, att jämföra med 0,8 ppm på 1960-talet. Ändå tog naturliga kolsänkor på land och i havet upp ungefär hälften av kolet i våra utsläpp på 2010-talet. Om den här förmågan försämras, kan ökningen accelerera ytterligare om inte utsläppen minskar. 

De svenska skogarna har på senare år blivit sämre på att binda in kol, och i Finland har skog och mark gått från att vara en sänka till att bli en källa till koldioxidutsläpp. Än värre är att Amazonas regnskog – länge en av världens viktigaste kolsänkor – är nära att överskrida en tippningspunkt mot omfattande skogsdöd på grund av avskogningen, bland annat enligt en studie i tidskriften Science Advances i veckan.

Det närmaste året kan vi räkna med kraftigt stigande ppm-nivåer av en annan anledning – väderfenomenet El Niño. Årets chockerande ökning av den globala medeltemperaturen har redan kopplats till El Niño, men fenomenet ändrar även regnmönster så att många tropiska skogar drabbas av torka. Såväl de högre temperaturerna som torkan betyder värre skogsbränder, vilket ger koldioxidhalten extra skjuts uppåt under El Niño-år.

Dagens ETC rapporterar de ppm-nivåer som mäts vid Mauna Loa-observatoriet på Hawaii på norra halvklotet, som med sina mätningar sedan 1958 är världens äldsta kontinuerliga mätstation. På södra halvklotet är ppm-nivåerna något lägre, eftersom de allra flesta utsläppen av koldioxid sker i norr och luften har svårt att blanda sig över ekvatorn. Den viktigaste mätstationen på södra halvklotet är Cape Grim på Tasmanien.