Matthias Fridahl, forskare vid Centrum för klimatpolitisk forskning i Linköping, pekar bland annat ut tre områden där Sverige måste göra mer för att minska utsläppen: Mat, transport och prylkonsumtion.
– Det är särskilt svårt att få bort växthusgaser överlag inom transportsektorn och jordbrukssektorn. Där är beteendeförändringar extra nödvändiga eftersom de tekniska lösningarna inte når hela vägen. Inom jordbruk handlar det framförallt om vad vi äter, säger Mathias Fridahl.
Införa kostkrav
Han räknar upp en rad möjliga åtgärder som informationskampanjer, gröna kostkrav i upphandlingar och högre andel vegetarisk mat i exempelvis skolor och på äldreboenden. Utöver det kan politiker ta till skattevapnet som kan vara effektivt förutsatt att det används på rätt sätt.
– Det kräver en bred acceptans för att man ska lägga fram en skatt, annars finns stor risk att den bara tas bort med en ny regering, säger Mathias Fridahl.
Han anser att en sådan skatt varken borde riktas mot kött specifikt eller kallas ”köttskatt”. Istället bör den utformas efter de utsläpp produktion av olika sorters matprodukter orsakar, oavsett om det handlar om ost eller nötkött.
– Vill man ha effektiv styrning ska man beskatta utsläppen som maten ger upphov till. Då är det dumt att kalla den köttskatt eftersom det blir en skatt på utsläpp från matproduktion.
Flygskatten försvinner
En skatt som ser ut att försvinna är flygskatten som infördes i april, men som M och KD strukit i det budgetförslag de la fram för riksdagen igår. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl är kritisk.
– Flyget är det transportslag som inte betalar något för sina miljökostnader. Att då, dessutom mitt under klimattoppmötet, avveckla denna lilla skärva av extra kostnad för flyget är otidsenligt, säger hon.
Flygskatt borde utvecklats
Johanna Sandahl anser istället att flygskatten borde utvecklats och nämner flera andra åtgärder Naturskyddsföreningen vill se i transportsektorn, exempelvis högre skatt på diesel, kilometerskatt på tung trafik och minskade reseavdrag. Dessutom är det, enligt Naturskyddsföreningen, rimligt att sätta ett slutdatum för när fossila bränslen ska vara utfasade och förbjudna.
– Det skulle vara någonstans runt 2030. Vi bedömer att spelreglerna inte kan bli nog tydliga. När man lyssnar till forskare och senaste klimatrapporten vet vi att det gäller att minska utsläppen snabbt kommande decennium och att Sverige behöver vara nere på noll 2030.
Mathias Fridahl menar också att det inte räcker med att ställa om till förnybar el utan att Sverige också måste minska sin totala energiproduktion. Framförallt handlar det om att komma ifrån slit- och slängsamhället, bland annat genom att köpa färre prylar men också genom skärpta krav på tillverkare.
– Produkter som har ett inbyggt åldrande måste man ju kunna jobba med och komma åt med ordentliga regleringar. Där borde det finnas möjligheter. Sedan kan man säkert jobba med styrmedel som uppmuntrar produkter som binder koldioxid, exempelvis trä i byggsektorn.
I en skriftlig kommentar till Dagens ETC säger miljöminister Karolina Skog att den rödgröna regeringen genomfört flera åtgärder för utsläppsminskningar som inte hann få genomslag till 2017.
– Vi har genomfört en lång rad reformer som inte hade hunnit få effekt 2017: bränslebytet, bonus/malus, flygskatten och en lång rad klimatinvesteringar för bland annat industrins omställning. Dessa kommer göra stor skillnad framöver. Men vi måste fortsätta höja tempot om vi ska klara av klimatutmaningen. Det är därför MP vill investera ytterligare 50 miljarder i klimatåtgärder.
