Men samtidigt som Sverige planerar ett omfattande infrastrukturbygge för biobränsleproduktion höjs allt fler röster för att ”den gröna oljan” är en återvändsgränd i klimatarbetet – något Dagens ETC nyligen rapporterat om i en serie artiklar.

Kritiken går kortfattat ut på att synen på biobränslen som klimatneutrala är felaktig då förbränning av biobränslen, precis som fossila bränslen, skapar stora koldioxidutsläpp här och nu. Om vi ska minska utsläppen snabbt är det därför bättre att låta träden stå kvar och suga upp koldioxid istället för att elda upp dem.

”Inte hållbar”

Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm har tagit del av Dagens ETC:s artikelserie om biobränslen.

– Vi pratar ganska mycket om det här internt. Så som biobränsleproduktionen ser ut i dag är den inte hållbar, och det är absolut någonting vi måste komma till rätta med. I grunden håller jag med om stora delar av kritiken som lyfts fram i Dagens ETC och tycker att det är mycket bättre att satsa på elektrifiering istället. Samtidigt anser jag att Per Bolund (MP) har rätt när han säger att biobränslen behövs i en övergångsfas, tills dess att fossilbilarna som idag finns på våra vägar är skrotade, säger han.

Ett av problemen som uppstår, enligt Jens Holm, är om träd huggs ner för att skapa biodrivmedel – något som redan sker i dag när vi importerar skogsvirke från Baltikum. Han betonar därför att det är svenska restprodukter, sådant som inte kan användas på andra mer effektiva sätt, som bör utgöra basen i den svenska biodrivmedelsproduktionen.

Men finns det tillräckliga mängder inhemska restprodukter för att täcka biobränslebehovet framöver?

– Nej det gör det inte. Jag skulle gärna vilja se en biobudget i sammanhanget där det framgår vad vi ytterst ska använda vår skog, vårt jordbruk och vår mark till. Jag tycker inte att vi ska använda vår mark till att producera biobränslen till exempel.

– Utgångspunkten måste vara att mer skog ska skyddas. Dagens intensiva och ensidiga skogsbruk måste ändras och naturvårdshänsynen förstärkas. Men även med ett mycket skonsammare skogsbruk kommer vi få rester, liksom från jordbruket och allt avfall från våra hushåll. Detta är en resurs, om än begränsad, som går att omvandla till hållbara drivmedel.

Minskat resande

Under partiledardebatten i söndags fick riksdagspartierna frågan om hur våra liv kommer att förändras när vi nu snabbt måste ställa om samhället i mer hållbar riktning. Flera av partiledarna, inklusive statsminister Stefan Löfven (S), svarade att det inte måste bli några större förändringar. Jens Holm är av en annan åsikt.

– Det går inte att tro att vi kan tuta och köra på som vanligt med skillnaden att vi byter ut bensinen mot biobränsle. Vi måste också minska vårt resande och vår konsumtion, säger han.

Ett annan kritik som ofta lyfts mot storsatsningar på biobränslen handlar om risken för utarmad biologisk mångfald när allt fler naturskogar förvandlas till energiskogar. Med anledning av Dagens ETC:s artikelserie twittrade den tidigare EU-parlamentarikern Linnea Engström (MP) nyligen att ”vi måste vara mycket mer försiktiga.”

– När vi får tillgång till ny forskning och data om den stora artdöden, då är det dags att förhålla sig mer kritiskt till lyckokalkyler vad gäller biobränslen, skrev hon.

Jens Holm tycker att det är bra att frågan om biobränslen problematiseras.

– Jag känner att vi i Vänsterpartiet behöver utveckla vår politik på området – som inte är regeringens och Center­partiets och Liberalernas, för de är väldigt naiva i det här. Men vi kommer inte heller landa i slutsatsen att alla biobränslen i princip ska förbjudas, säger han.