Vattenfall stämde Tyskland
Ett exempel är svenska Vattenfall som stämt tyska staten för beslutet att fasa ut kärnkraften. Ett annat, helt nytt mål, är tyska energijätten RWE:s stämning mot Nederländerna för beslutet att fasa ut elproduktion av kolkraft, som Dagens ETC berättade om i måndags.
Det europeiska klimatnätverket Climate Action Network (CAN) har varnat för att privata energiföretag i allt större utsträckning kommer att använda ISDS för att motarbeta omställningen till förnybar energi och för att försöka kapa åt sig så mycket som möjligt av skattebetalarnas pengar på vägen. För trots att målen avgörs i särskilda skiljedomstolar, utom demokratisk insyn och kontroll, så är det till sist ländernas skattebetalare som får betala de vanligen skyhöga skadestånden.
Strider mot EU-rätten
I den så kallade Achmeadomen från 2018 påpekade emellertid EU-domstolen att det parallella rättssystemet med skiljedomstolar strider mot EU-rätten och att EU-rätten är överordnad i EU. Som en följd därav undertecknade 23 EU-länder ett avtal om att avsluta bilaterala investeringsavtal (BITs) mellan EU:s medemsländer, för att minska de EU-interna stämningarna.
– Flera medlemsstater och kommissionen försökte inkludera ECT i avtalet, men andra länder var emot så därför ingår inte ECT, säger Cornelia Maarfield på CAN.
Sverige blockerar
En majoritet av EU:s medlemsländer vill nå en överenskommelse som får stopp på stämningarna mellan företag och stater i Europa, även under ECT. Sverige är ett av sex länder som motsatt sig förslaget. Sverige – liksom Finland, Luxemburg, Ungern, Malta och Slovenien – framhåller att EU-domstolen just nu prövar frågan, och att det vore olämpligt att föregripa domstolens ställningstagande. Bland de svenska riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet som uttalat säger att Sverige bör verka för att investerarskyddet i fördraget tas bort, visar Dagens ETC:s enkätundersökning.
– Då skulle fördraget kunna utvecklas till att understödja omställningen mot förnybar energi i Europa, säger partiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är en av världens ledande skiljedomstolar, och det finns spekulationer om att Sveriges motstånd motiveras av en önskan att bevara dess status på området. Vattenfalls pågående miljardstämning mot tyska staten kan vara en annan bidragande faktor, enligt Cornelia Maarfield.
– Men om EU-domstolen avgör att EU-interna stämningar strider mot EU-rätten så måste Sverige och de andra anpassa sig och ge upp sitt motstånd, säger Cornelia Maarfield.
Anser ni att Sverige och EU bör dra sig ur Energistadgefördraget?
Bör EU-företag även fortsättningsvis kunna stämma medlemsländer med stöd av ECT?
Anna-Caren Sätherberg (S)
Gruppledare i näringsutskottet
– EU är just nu engagerat i en förhandling om hur fördraget ska revideras och varken regeringen eller EU har sett något skäl till att nu ta ställning till frågan om att lämna fördraget.
– Frågan om tillämpningen av ECT:s mekanism för lösning av tvister mellan investerare och stater från EU är föremål för rättslig prövning inom EU. EU och dess medlemsstater avvaktar utfallet av den prövningen.
Rickard Nordin (C)
Energi- och klimatpolitisk talesperson
– Vi driver inte aktivt att EU ska dra sig ur, så länge vi inte ser att det faktiskt hindrar omställningen till fossilfritt.
– Vi har inte tagit ställning närmare i frågan, men delar i dagsläget kommissionens bedömning .
Camilla Brodin (KD)
Energipolitisk talesperson
– Vi anser att man ska försöka vårda de internationella konventioner man förbundit sig till och fördrag man skrivit under. Exemplet med RWE och den nederländska staten är problematiskt men att dra sig ur Energistadgefördraget utan en större genomgång vore förhastat.
– Det kan finnas behov av att förtydliga på vilka grunder EU-företag kan stämma medlemsländer, men själva möjligheten till det är ett fundament i fördraget som sådant.
Karin Karlsbro (L)
EU-parlamentariker
– Nej, energiinvesteringar är ofta mycket stora och det är helt nödvändigt att de kan finansieras över landgränser. Ett näraliggande exempel är den stora andelen utländskt kapital i vindkraften i Sverige. Investerarna behöver skyddas mot förändrade regelverk, annars blir kostnaden för finansieringen mycket hög om ens möjlig.
– Ja, förhandlingar i oberoende domstolar är ett väletablerat sätt att lösa tvister.
Jens Holm (V)
Miljö- och klimatpolitisk talesperson
– Vi anser att Sverige ska verka för att investerarskyddet (ISDS) i fördraget tas bort. Då skulle fördraget kunna utvecklas till att understödja omställningen mot förnybar energi i Europa. Idag är systemet är riggat för storföretagen.
– Nej. Länderna i Europa är rättsstater och processer får drivas inom det ordinarie rättssystemet. Vi välkomnar att det pågår en process inom Europa där bolagens investerarskydd kan försvinna.
Lorentz Tovatt (MP)
Energipolitisk talesperson
– Beroende på hur förhandlingarna om fördraget går bör EU-länderna överväga om det är bättre att stanna kvar i fördraget eller att lämna det. De stämningar som nu lämnats in riskerar att hämma övergången till ett förnybart energisystem. Samtidigt kräver övergången stora mängder kapital. Därför är det viktigt att de förnybara investeringarna skyddas mot populistiska ändringar av energipolitiken.
– EU:s medlemsländer borde i första hand kunna komma överens och nå en lösning sinsemellan.
Lars Hjälmered (M)
Näringspolitisk talesperson
– Nej. Det är bra att vi har gemensamma spelregler för energimarknaden i Europa och mekanismer för att lösa konflikter som uppstår när nationella lagstiftningar påverkar enskilda ärenden.
– Vi kan bara rädda klimatet tillsammans, då är det en väldigt dålig idé att överge ett effektivt verktyg för att lösa konflikter.
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Energipolitisk talesperson
– Tvistlösningsmekanismer är en central del i handels- och frihandelsavtal mellan länder och något Sverige bör fortsatt delta i. Givetvis är inte alla följder helt lyckade som i exempelvis fallet RWE och Nederländerna.
– I sammanhanget bör Tysklands beslut om att stänga ned fungerande kärnkraft i Tyskland nämnas. Detta var ett dåligt beslut där ägaren av kärnkraftverken Vattenfall stämmer den tyska staten.