Men bara för att det ser prydligt ut betyder det inte att det är enkelt att odla sockerbetor. Ordningen uppstår inte av sig själv. Eftersom sockerbetor växer långsamt, speciellt i början av säsongen, och har en dålig konkurrensförmåga mot ogräs är det viktigt att rensa, rensa och rensa. Har man som lantbrukaren Marcus Callenbring, som driver Stora Juleboda gård, en ekologisk betodling är det dessutom bara manuell ogräsrensning som gäller.
– I början finns det mycket öppen jord där ogräs kan gro och som kan skugga betan så att fotosyntesen inte kommer igång så. Odlar man som vi ekologiskt kan man inte använda kemikalier utan rensar för hand. Det kräver en otroligt stor personalstyrka.
Ekologiska sockerbetor
Beslutet att odla ekologiska sockerbetor tog han för tre år sedan efter att hans vän, tillika den kända konditorn My Feldt, tjatat på honom att hon ville baka med svenskt ekosocker och inte konventionellt strösocker.
– Vi har länge varit självförsörjande på vanligt svenskt socker, men vi vill att man ska kunna köpa en råvara som är både lokal och ekologisk. Det är speciellt viktigt nu när gränser kan stänga när som helst, säger Marcus Callenbring.
Det är inte första gången som det odlas ekologiska sockerbetor i Sverige. För 15 år sedan inleddes ett försök av nuvarande Dan Sukker, men på grund av bristande intresse från konsumenterna lades projektet snabbt ner. Det ekologiska socker som går att köpa i dag tillverkas i stället av sockerrör från Sydamerika.
När trenden med ekologiska råvaror ökade ansåg Nordic Sugar att det var läge att starta upp odlingen av ekologiska sockerbetor igen och knöt till sig några odlare, bland annat Marcus Callenbring. Efter en trög start 2017 och 2018 uppgick den totala skörden år 2019 till 212 hektar, och skörden för 2020 förväntas bli ännu högre.
Ett problem kvarstår dock: det finns bara ett raffinaderi i Sverige och det tar inte emot ekologiska betor eftersom de skulle krävas ett för stort driftstopp för att städa bort de konventionella betorna. Marcus Callenbring och de andra odlarna måste i stället ta sina ekologiska betor till Danmark där det finns ett raffinaderi som är tillräckligt litet för att ta emot den förhållandevis blygsamma mängden.
Betor blandas
På det danska raffinaderiet blandas emellertid ekologiska betor från bland annat Danmark, Tyskland och Litauen, vilket innebär att det socker som produceras inte kan få benämningen ”svenskt”. Så även om det numera finns svenska ekologiska betor så finns det alltså ännu ingen möjlighet att producera svenskt ekologiskt socker. Därför tog My Feldt sina följare på sociala medier till hjälp och bad dem att mejlbomba Nordic Sugar för att övertala dem att separera de svenska betorna från de andra. I hennes flöde framgick att de flesta av hennes 68 000 följare kunde tänka sig att betala dubbelt så mycket för svenskt ekosocker.
Om det var mejlattacken eller om Nordic Sugar redan kände vart vinden blåste är oklart, men enligt Jonas Hildingsson, sälj- och marknadsansvarig på Nordic Sugar, finns det nu goda chanser att det kommer ett ekologiskt skandinaviskt socker till hösten. Helsvenskt blir det alltså inte utan en blandning av svenska och danska betor. Dock ekologiskt.
– Det optimala hade varit om vi hade en fabrik här i Sverige, men den fabriksstrukturen har vi tyvärr inte. I stället blir det färre och färre bruk som producerar allt mer. Hade vi haft en större volym ekologiska betor och en marknad som var beredd att betala för sig så hade vi kanske kunnat öka produktionen, men inte som det ser ut nu, säger han.
Med konsumenter menar han inte bara privatpersoner utan även industrier som exempelvis tillverkar sylt, marmelad och ketchup.
– Ekologiskt socker kostar minst dubbelt så mycket eftersom betodlarens ersättning är större på grund av allt arbete som krävs. Och ska du stoppa det i till exempel ketchup så finns det en begränsad målgrupp att sälja det till.
Tillräckligt stor skörd
Men nu verkar alltså årets skörd av danska och svenska ekologiska sockerbetor bli tillräckligt stor för att det till hösten ska lanseras ett åtminstone skandinaviskt ekosocker. Marcus Callenbring hoppas att det ska bli början på ett lyckat initiativ.
– Om detta slår väl ut så kommer det att vara fler som vill odla betor och det behövs. Det finns uppenbarligen ett väldigt stort sug efter svenskt ekosocker.