De svenska koldioxidutsläppen från biobränslen har mer än fördubblats sedan 1990. Det gör att de sammanlagda växthusgasutsläppen är större idag än 1990 – trots att de fossila utsläppen gått ner. Men regeringen håller fast vid att utsläppen minskar.
– Politikerna lyssnar på Naturvårdsverket som drar alla biobränslen över en kam och struntar i tidsfaktorn – då blir det fel, säger Stig-Olof Holm, lektor på Umeå universitet.
De svenska koldioxidutsläppen från biobränslen har mer än fördubblats sedan 1990. Det gör att de sammanlagda växthusgasutsläppen är större idag än 1990 – trots att de fossila utsläppen gått ner. Men regeringen håller fast vid att utsläppen minskar.
– Politikerna lyssnar på Naturvårdsverket som drar alla biobränslen över en kam och struntar i tidsfaktorn – då blir det fel, säger Stig-Olof Holm, lektor på Umeå universitet.
Enligt Sveriges officiella statistik låg de svenska växthusgasutsläppen på runt 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Siffrorna kommer från Naturvårdsverket som också berättar att växthusgasutsläppen har minskat med 35 procent sedan 1990. Informationen stämmer, men gäller bara vissa utsläpp. Koldioxidutsläppen från förbränning av biomassa – som biodrivmedel, pellets och skogsrester – nämns inte. De redovisas inte heller på Naturvårdsverkets hemsida, trots att myndigheten ansvarar för att statistiken tas fram.
Istället är det ur Statistiska centralbyråns (SCB) databas som siffrorna över biogena utsläpp kan plockas fram. Hela tidsserien för biogena utsläpp 1990–2020 har nyligen reviderats så att även utsläppen från svartlut ingår.
* I tabellen för fossila utsläpp ingår utom koldioxid även metan och lustgas.
Urspårad klimatpolitik
Svartlut är en restprodukt som bildas vid tillverkning av pappersmassa. Svartlutsförbränning ger varje år mer än 20 miljoner ton koldioxid i utsläpp och enligt vissa beräkningar ända upp till 33 miljoner ton. Men tidigare har dessa utsläpp inte synts i statistiken, vilket Dagens ETC berättade om redan 2020.
När de nya reviderade siffrorna över biogena utsläpp adderas till de fossila utsläppen blir det tydligt att Sveriges årliga utsläpp av koldioxid inte minskar, utan tvärtom ökar. Utsläppen var till och med större år 2020 än 1990.
– Anledningen är den ökande förbränningen av biomassa, som regeringen drivit på bland annat genom det så kallade bränslebytet, säger Markus Mattisson, kommunikationsansvarig på organisationen Greenpeace som är starkt kritisk till den svenska biobränslestrategin.
– Den svenska strategin att byta olja mot skog och andra biobränslen mitt i brinnande klimatkris för oss ur askan in i elden. En fungerande klimatpolitik måste sätta utsläppsminskningsmål för alla växthusgasutsläpp. Det innefattar även de biogena utsläppen.
Regeringen med klimatminister Annika Strandhäll (S) hävdar att de svenska utsläppen har minskat sedan 1990. Då räknar de bara de fossila utsläppen. När utsläppen från biobränsle tas med i beräkningen blir det tydligt att utsläppen var större 2020 än de var 1990. Bild: Zanna Nordqvist
Försvinner i skogens kolförråd
Så är det inte idag. Tvärtom räknas koldioxidutsläppen från avgasröret på en bil som tankas med biodrivmedel som noll, precis som koldioxidutsläppen från biobränsleeldade värmeverk.
Det här gör att regeringen, i enlighet med IPCC:s regler för klimatrapportering, kan hävda att utsläppen går ner.
Klimatminister Annika Strandhäll (S) skriver i mejlsvar till Dagens ETC att det inte är sant att Sverige har högre utsläpp idag än 1990.
– Tvärtom har våra utsläpp minskat med 35 procent. De biogena utsläppen räknas redan vid avverkningen som ett netto av hur mycket koldioxid marksektorn binder per år och hur mycket utsläpp som uppstått till följd av avverkning.
Vad säger du om att de biogena utsläppen år 2020 för första gången var större än de fossila utsläppen i Sverige?
– Sveriges upptag av växthusgaser är högre än utsläppen i marksektorn, så har det varit sedan länge. De biogena utsläppen kompenseras därför mer än väl av upptag i växande biomassa, skriver Annika Strandhäll.
Går vilse i diskussionen
Men här kliver Annika Strandhäll och Naturvårdsverket fel, framhåller Stig-Olof Holm, universitetslektor vid Umeå universitet.
– Klimatministern refererar till markanvändningssektorn (LULUCF), där de biogena utsläppen bokförs som ett nettovärde på skogsekosystemets utsläpp och inlagring av koldioxid, säger han.
Tittar man bara på de siffrorna så lagrar skog och mark mer kol varje år än förbränningen av biomassa orsakar i utsläpp, trots stor avverkning.
– Men då bortser hon från tidsfaktorn, och drar alla biogena utsläpp över en kam. Det är skillnad på att elda åkerbränslen och träd. Avverkar jag en tall så skickas kolen snart ut i atmosfären, och kolet har inte återvänt förrän om hundra år (när en ny tall har vuxit upp och lagrat motsvarande mängd kol, reds anm), säger Stig-Olof Holm.
Detta kallas kolåterbetalningstiden. Den är betydligt längre för träd än för exempelvis raps.
Om vi, likt regeringen och Naturvårdsverket, bortser från att det tar lång tid för ny skog att växa upp så är det sant att skogsbiobränslen är klimatneutrala.
– Men nu ger varje avverkning ett nettotillskott till atmosfären. Det är bara att räkna plus och minus. Hur mycket kol man skickar ut i atmosfären per tidsenhet och hur mycket man tar tillbaka per tidsenhet avgör hur mycket som blir kvar i atmosfären, säger han.
Stor kollagringspotential
Den koldioxid från förbränning av skogsbiomassa vi skickar ut idag har inte tagits tillbaka av växande skog förrän omkring år 2110.
– Det är minst 70 år för sent, sett till att vi måste nå netto noll-utsläpp senast år 2050 för att klara 1,5-graders målet.
– Koldioxidhalten i atmosfären måste ner nu. Det enklaste sättet är att minska skogsavverkningen, säger Stig-Olof Holm.
Om vi lät bli att avverka skog i ett år så skulle skogen kunna lagra omkring 122 miljoner ton kol, istället för de drygt 40 miljoner ton skogen lagrar idag, och då är inte ens det ökade koldioxidupptaget från trädens fotosyntes medräknat, tillägger Stig-Olof Holm.
Att de biogena utsläppen bokförs som ett netto i markanvändningssektorn, LULUCF, är ett problem framhåller han.
– Det är ett jätteproblem, eftersom man då inte räknar med tidsfaktorn. Med tidsfaktorn skulle det bli tydligt att utsläppen från skogsbiomassa består av verklig koldioxid som ökar utsläppen under många år framöver.
– Om vi, som regeringen, bara erkänner fossila utsläpp som verkliga, så pekar ju kurvan tvärtom nedåt. Det är helt enkelt okunskap hos politiker i Sverige, säger han.
”Ett perverst incitament”
Även EASAC, EU-medlemsstaternas samlade nationella vetenskapsakademier, kritiserar att biogena utsläpp bokförs inom markanvändningssektorn.
– Det skapar ett perverst incitament att bränna biomassa och hävda utsläppsminskningar, samtidigt som koldioxoidhalterna i atmosfären stiger, säger professor Michael Norton, direktör för EASAC:s miljöpanel.
På en direkt fråga om tidsfaktorns betydelse för ökningen av växthusgaser i atmosfären svarar klimatminister Annika Strandhäll såhär:
– Forskningen är tydlig med att ett stopp på förbränning av fossila bränslen är avgörande för att klara klimatomställningen. Att ersätta fossila bränslen med biobaserade alternativ gör att vi snabbt kan få ned utsläppen, det är också ett område där vi i Sverige med vår skogsnäring kan bidra på ett hållbart och effektivt sätt.
