Enligt Erik Kjellström på SMHI är denna tendens med så höga temperaturer över lång tid först och främst resultatet av den pågående globala uppvärmningen.

– Det är ju det övergripande problemet, som bidragit till att försätta jordens klimatsystem i obalans. På lång sikt blir det helt enkelt allt varmare. 

Paradoxalt med farliga partiklar

Insatser som syftar till att reducera antalet hälsofarliga partiklar i luften har något paradoxalt också bidragit till det senaste decenniets varma temperaturer, då dessa bland annat har en kylande effekt på klimatet. 

– Vi pratar då om så kallade aerosolpartiklar, som bildas vid förbränning av exempelvis olja och kol, säger Erik Kjellström. 

I takt med att man försökt komma åt problemet med luftföroreningar på olika platser i världen har halterna av dessa partiklar minskat. 

– De här farliga partiklarna har bidragit till att hålla nere temperaturerna, vilket maskerat effekterna av den globala uppvärmningen något, som nu alltså träder fram i sin fulla kraft, säger Erik Kjellström. 

Även väderfenomenet El Niño har bidragit till det senaste årets rekordvärme.

– Just denna cykel av El Niño har varit väldigt varmt. Nu när den är på väg att klinga av är det osannolikt att vi kommer att se lika höga temperaturer framöver, förklarar Erik Kjellström.

”Ryka all världens väg”

Men att temperaturen på sikt kommer att fortsätta öka, det är han övertygad om. 

– Det kommer kanske gå något år utan att vi når den här typen av temperaturer, men så småningom kommer också dessa rekord att ryka all världens väg.

Medeltemperaturen i april var den näst varmaste som någonsin uppmätts för månaden i Europa som helhet. I nordliga Europa, däribland Sverige, låg temperaturerna däremot under genomsnittet.

– Just det har med vädermönster att göra, som på kort sikt spelar mycket större roll för temperaturen – om det är varmt eller kallt en dag – än vad de långsiktiga klimatförändringarna gör, säger Erik Kjellström.

Nivån av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras.

Erik Kjellström tillägger att om samma vädermönster inträffade under 1950-talet så hade det sannolikt inneburit en ännu kallare aprilmånad i Sverige. 

– Så det har ändå gått åt det varmare hållet på det stora hela.

Att komma till bukt med de höga temperaturerna handlar enligt Erik Kjellström primärt om en sak, något forskare länge varit eniga om.

– Vi måste kraftigt få ner utsläppen. Nivån av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras, först då kan klimatet stabiliseras.