Nu ser Sverige emellertid ut att bli först i världen med att sätta upp mål för att komma åt de ”dolda” konsumtionsutsläppen. Detta efter att Milljömålsberedningen – efter utdragna och infekterade förhandlingar – tillslut lyckats landa i en överenskommelse om att nå nettonoll-utsläpp år 2045.
– Det här betyder att vi tar ansvar för alla Sveriges utsläpp. Nu måste vi kämpa för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål, sa Amanda Palmstierna (MP), ledamot i Miljömålsberedningen, till Dagens ETC tidigare i veckan.
Även Rickard Nordin, Centerpartiets ledamot, ser positivt på överenskommelsen.
– Alla partier står bakom det här och det är så klart väldigt välkommet, kommenterade han nyligen för TT.
Nära att spricka
Att Miljömålsberedningen, som består av representater för samtliga riksdagspartier, skulle lyckas enas var länge högst osäkert. Under de senaste månaderna har Dagens ETC och andra medier rapporterat om stridigheter kring hur målet skulle konstrueras. En av de största stötestenarna har handlat om att flera borgerliga företrädare krävt ett så kallat ”blandat mål”, där klimatnyttan av svensk export – såsom fossilfritt stål – skulle kunna kvittas mot utsläpp kopplade till konsumtion. Det här reserverade sig MP och V emot. Även miljöorganisationer varnade för att sådana skrivningar skulle innebära sänkta ambitioner och siffertrixande som inte leder till verkliga utsläppsminskningar.
Flera ledamöter har vittnat om hur denna konflikt var en anledning till att förhandlingarna var nära att stranda. Men efter att de borgerliga partierna till slut backat från kravet kunde partierna, enligt uppgift till Dagens ETC och andra medier, enas om två separata mål: ett för konsumtionen och ett för exporten.
Kan få följdverkningar
Kristina Östman, tf chef för Naturskyddsföreningens klimat- och juridikavdelning, välkomnar beskedet. Ett blandat mål hade varit ett uppenbart sätt att urvattna ambitionerna, säger hon.
– Dessutom hade det varit beräkningsmässigt helt omöjligt att veta exakt hur stor klimatnytta vår export ger. Så det är helt självklart och avgörande att vi får ett separat mål för att få ner konsumtionsutsläppen till nettonoll.
Kristina Östman tror att ett sådant här svenskt beslut kan få stora följdverkningar internationellt.
– Vi vet att andra länder har ögonen på oss och att det finns jättestort intresse för den här sortens initiativ bland våra systerorganisationer ute i Europa. Så om vi tar ledartröjan här och andra följer efter kan vi åstadkomma en enorm klimatnytta.
Samtidigt betonar hon att det i dagsläget är svårt att kommentera förslaget på detaljnivå, eftersom mycket i överenskommelsen inte är offentligt ännu.
– En viktig del gäller skrivningarna om hur vi ska nå nettonoll-utsläpp, och då i synnerhet gränsdragningarna kring hur mycket av utsläppen som kan kompenseras för och på vilket sätt. Först när vi sett de här bitarna kan vi ge en mer samlad bedömning.
”Räcker inte med mål”
Aftonbladet rapporterade i tisdags om att Miljömålsberedningen även föreslår mål för flyget. Enligt förslaget ska utsläppen från inrikesflyg ingå i Sveriges transportpolitiska klimatmål och därmed minska med 70 procent fram till 2030. Här valde dock tre partier – M, KD och SD – enligt uppgift till tidningen att reservera sig.
– Vi vet att flyget står för en betydande del att Sveriges klimatpåverkan och att det ur ett klimatperspektiv har undkommit i princip all styrning. Så att inkludera det i transportmålet om 70 procents minskning till 2030 tror jag är bra. Men det kommer att behöva följas av konkreta styrmedel om vi ska hela vägen, kommenterar Kristina Östman och påpekar att det är något som gäller samtliga förslag.
– Nu har vi fått fjärde rapporten i rad från Klimatpolitiska rådet som slår fast att klimatpolitiken inte är tillräcklig för att nå våra befintliga klimatmål. Så det kan ju vara en lärdom att ta med sig i arbetet med konsumtionsutsläppen. Det räcker inte att bara ha ett mål, utan det måste också finnas styrmedel och en färdplan.