Idag väger batterier fortfarande cirka 20 gånger mer än dieselbränsle på motsvarande sträcka men det avgörande är att batteriernas pris har sjunkit drastiskt. En följd har blivit att Volvo Lastvagnar inte längre tror att elvägar behövs. Företaget satsar i stället på batteridrift för lokala och regionala transporter medan vätgas och bränsleceller utpekas som alternativet för tunga fordon i långväga trafik. Lastbilsjättens ställningstagande kan visa sig få stor betydelse för elektrifieringen av vägtrafiken.
– Elvägar kräver stora statliga investeringar i infrastruktur och att detta samtidigt sker på europeisk nivå för att internationella vägtransporter ska fungera. Alla intressenter måste gå åt samma håll. Det blir svårare nu. Andra stora lastbilstillverkare som Scania och Daimler påverkas av Volvos beslut, osäkerhet skapas vilket ger impulser till hela elektrifieringsbranschen, säger Anders Nordelöf, Chalmersforskare inom livscykelanalys på elektromobilitet.
– Då blir det mer attraktivt att satsa på infrastruktur för batteriladdning samt för vätgas och bränsleceller. Båda kan byggas upp steg för steg med många olika finansiärer.
Ses som komplement
Även i Elektrifieringskommissionen handlingsplan – beställd av regeringen och publicerad 28 december 2021 – märks en ny inriktning. I planen står att Sverige i första hand bör satsa på utbyggnad av laddstationer. Fram till 2030 behövs cirka 6 600 laddningspunkter vid logistikcentraler, hubbar och liknande och drygt 2 100 publika laddningspunkter. Kommissionen vill dock inte helt släppa elvägar men ser dem nu som ”ett komplement till stationär laddning”.
Sedan 2016 har Trafikverket testat fyra olika tekniska lösningar för elvägar i demonstrationsprojekt. Sverige har länge tillsammans med Tyskland varit världsledande i utvecklingen. Det är också bestämt att Sveriges första permanenta elväg ska byggas på E20 mellan Örebro och Hallsberg.
Tidigare hade Trafikverket i uppdrag av regeringen att utarbeta en plan för bygget av 3 000 kilometer elvägar som skulle vara färdiga senast 2035. Men nu rekommenderar myndigheten försiktighet när det gäller fortsatt utbyggnad. Förslaget till regeringen är att bygga 200–300 kilometer under åren 2026–2030.
Möjliggör laddning under färd
Representanter för elvägsprojekten tror dock att elvägar blir nödvändiga i långa loppet.
– Från början har vi insett att så länge trafiken med elfordon är liten räcker det med laddstationer. Men när trafiken ökar och man har sju fordon framför sig i laddningskö på stationen, då behövs elvägar som möjliggör laddning under färd. Med elvägar kan man också ut och köra även om man inte har laddat hemma, säger Gunnar Asplund, forskningsledare för Evias och nestor bland elvägspionjärerna.
Håkan Sundelin, projektledare för Smartroad Gotland, påpekar att även miljöskäl talar för elvägar.
– Elvägar blir nödvändiga för att minimera batteristorleken. Ett transportsystem för alla typer av fordon baserat på batterier är inte hållbart med tanke på den stora mineralåtgången och batteriernas betydande miljöpåverkan, säger han.
Bland lastbilstillverkarna, som är mycket inflytelserika, pågår förhandlingar om samarbeten som dock först måste godkännas av berörda myndigheter eftersom det handlar om samverkan mellan konkurrenter. Traton group, som innefattar Scania och MAN, vill tillsammans med Daimler och Volvo Lastvagnar bygga 1 700 publika laddningsplatser runtom i Europa för att säkra de viktiga transportstråken för tung trafik med eldrivna fordon.
Mellan Volvo Lastvagnar och Daimler pågår också ett samarbete om att utveckla tekniken för vätgas och bränsleceller.
