Efter några år där stormar, översvämningar och skogsbränder periodvis dominerat nyheterna blir klimatet en allt mer angelägen fråga för amerikanska väljare. Demokrater rankar frågan som en av de allra viktigaste, ofta är det bara sjukvården som kan konkurrera. Tonåringar i över 100 amerikanska städer följde i mars Greta Thunbergs exempel och skolstrejkade för klimatet och bland unga väljare blir frågan allt viktigare – oavsett partitillhörighet.
Kampanj runt klimatfrågan
Det är nio månader kvar till det första primärvalet i New Hampshire. I dagsläget har tidigare vicepresidenten Joe Biden ett robust övertag i opinionsundersökningarna. Solklar tvåa är Bernie Sanders, trea i mätningarna brukar Elizabeth Warren hamna. Efter den trion kommer oftast Pete Buttigieg, Kamala Harris och Beto O’Rourke. Efter dem kommer ytterligare 14 kandidater.
En av dem är delstaten Washingtons guvernör Jay Inslee som valt att bygga sin kampanj kring klimatfrågan. Misslyckas vi med att stoppa klimatförändringarna så misslyckas vi med allt annat också, är hans budskap. Inslee har lyft hållbarhetsfrågor under hela sin politiska karriär och gav 2007 ut boken ”Apollo’s fire: Igniting America’s clean energy economy”, där han propagerade för utsläppsminskningar, gröna jobb och klimaträttvisa. Som guvernör har han dock misslyckats med att driva igenom en koldioxidskatt på hemmaplan, trots att delstatssenaten i Washington har demokratisk majoritet i båda kamrarna.
Green new deal styr debatten
En politiker som inte ställer upp i primärvalet men som ändå är en viktig kugge är Alexandria Ocasio-Cortez, kongressnykomlingen som vänsterdemokrater älskar och som konservativa republikaner älskar att hata. Hon har gjort klimatet till sin profilfråga och är en av initiativtagarna till den snabba, men än så länge skissartade, omställningsplanen Green new deal. Ocasio-Cortez har lierat sig med den nystartade, ungdomsledda klimatgruppen Sunrise movement som nu är ute på USA-turné för att samla stöd för planen.
Vill satsa 50 000 miljarder
En presidentkandidat som pressats av Sunrise movement är Texasdemokraten Beto O’Rourke. Han förlorade knappt mot Ted Cruz i valet till senaten 2018 men utsågs ändå till ett av de mest lovande framtidsnamnen för Demokraterna. Sunrise movement är dock inte imponerade, de menar att han efter sina fyra år i kongressen har ett röstfacit som inte håller måttet ur klimatsynpunkt – trots att O’Rourke faktiskt får 95 poäng av 100 i en sammanställning gjord av en annan miljögrupp, League of conservation voters.
O’Rourke vill nu göra klimatfrågan till sin och hans första stora utspel blev en klimatplan med investeringar på 5 000 miljarder dollar – motsvarande 50 000 miljarder kronor – i grön teknologi och infrastruktur. Planen liknar Green new deal men är mer detaljerad. Det uppstod dock en del oenighet om vilken plan som var mest ambitiös trots att båda utgår från FN:s mål att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll 2050.
Tackar nej till fossila pengar
Av Sunrise movement har O’Rourke har även kritiserats för att ha tagit emot kampanjbidrag från den fossila bränsleindustrin. Efter att under flera kampanjmöten ha konfronterats av klimataktivister meddelade han i dagarna att han tackar nej till dessa bidrag framöver och att han även lämnar tillbaka de pengar han tagit emot.
– Vi hoppas att var och en av presidentkandidaterna inser att de inte kommer att uppfattas som trovärdiga av vår generation innan de gör det samma, kommenterade rörelsen.
Många röstar taktiskt
Även om klimatfrågan blir viktigare för amerikanerna så visar undersökningar också att de flesta demokratiska väljare prioriterar en demokratisk kandidat som kan vinna över Donald Trump. Taktiktänk kan göra att många återigen väljer en mittenkandidat över någon som ses som mer radikal, trots den överhängande klimatfrågan.
Bernie Sanders
En av de tolv kandidater som lovar att inte ta emot pengar från den fossila bränsleindustrin.
Han säger även nej till att öka USA:s olje- eller gasutvinning.
En av de första att ställa sig bakom en Green new deal. Sanders kampanj har lovat att klimatkompensera under hela valrörelsen.
Miljöorganisationen League of conservation voters ger honom 92 av 100 över hela hans karriär – en siffra som varit högre om han inte missat nästan alla omröstningar i senaten 2016 när han kampanjade.
Joe Biden
Suttit i senaten sedan 1972, blev 1986 första senator att lägga fram ett lagförslag med fokus på klimatet. Efter det har han inte profilerat sig i miljöfrågor men som Barack Obamas vicepresident medverkade han till att driva igenom Clean power plan och ett godkännande av Parisavtalet.
Biden gav sig sent in i leken och det saknas fortfarande klara besked om var han står i många frågor. Han har varken ställt sig bakom eller avfärdat en Green new deal och inte sagt varken ja eller nej till att mer borrningar efter olja och gas.
Biden har inte lovat att säga nej till bidrag från fossilindustrin.
League of conservation voters ger Biden 83 av 100 sett till hela hans karriär. Siffran hade varit något högre om han inte missat många omröstningar 2007 och 2008 men rörelsen är också missnöjd med hans position i en del frågor.
Elizabeth Warren
När Elizabeth Warren först kommenterade Green new deal var budskapet bara att hon ställde sig bakom grundtanken (”the general idea”) men hon har senare varit tydligare med sitt stöd.
I mitten av april tog hon sig an en annan miljöfråga: borrning efter olja och gas. Hon lovade att första dagen på jobbet underteckna en exekutiv order som säger nej till fortsatt borrning, ”ett totalstopp för alla nya fossila bränsle-kontrakt, inklusive borrning i havet och på statens mark”.
Även Warren säger nej till kampanjbidrag från fossilindustrin.
League of Conservation Voters ger Warren 99 av 100 som röstfacit.
