Har svenska utsläpp ökat eller minskat?

Det är lätt att klia sig i huvudet när två stora svenska myndigheter samma dag släpper siffror över klimatutsläppens storlek under första kvartalet i år – och den ena redovisar en utsläppsminskning med 1,6 procent jämfört med 2018, medan den andra rapporterar en ökning av utsläppen med 0,2 procent.

Hur kan det vara så här?

Enligt Anna-Karin Nyström, chef på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, är det Statistiska Centralbyrån, SCB, som gör beräkningarna åt Naturvårdsverket.

– Totalt sett är utsläppen inom Sveriges gränser ungefär desamma. Skillnaden är att SCB inkluderar utsläpp från internationell bunkring – alltså bränslen som tankas i Sverige för utrikes transporter med sjöfart och flyg – och bunkringen har minskat något sedan i fjol, säger Anna-Karin Nyström.

Olika syften

Även om beräkningarna som ligger till grund för de båda myndigheternas statistik är desamma, så skiljer sig alltså redovisningen åt.

Utsläppen från utrikes transporter med flyg och sjöfart räknas inte in i Sveriges klimatmål, och redovisas därför inte av Naturvårdsverket som följer klimatkonventionen UNFCCC:s och Parisavtalets regelverk.

SCB redovisar istället utsläpp i förhållande till den svenska ekonomin, så kallade miljö­räkenskaper, kopplade till BNP.

– SCB redovisar klimat- och luftutsläpp per bransch. Transporter som sker till ett bygge redovisas som utsläpp inom byggbranschen, medan samma utsläpp i Naturvårdsverkets redovisning hamnar under Transporter, säger Anna-Karin Nyström.

De olika redovisningsmodellerna har olika syften.

– Med SCB:s siffror går det att följa utvecklingen över tid i svenska branscher. Deras redovisning styrs inte av klimatmål eller uppföljningskrav men ger intressant information om utsläppen inom olika sektorer.

Handlingsplan i höst

I ett internationellt perspektiv är det däremot Naturvårdsverkets siffror som är relevanta. Det är de som redovisas för FN och ska visa om Sverige är på väg att nå utsläppsmålen.

– Under många år minskade de svenska utsläppen. Men under de senaste åren har kurvan planat ut och från 2017 har de ökat igen. Statistiken för första kvartalet 2019 tyder på att utsläppen fortsätter att öka istället för att minska. Den trenden måste brytas, säger Anna-Karin Nyström.

I mars i år lämnade Naturvårdsverket över underlag till regeringens första klimatpolitiska handlingsplan. För att nå klimatmålen måste utsläppen enligt Naturvårdsverket minska med 5–8 procent per år, något som kräver en betydligt snabbare omställning än idag. Framför allt krävs enligt Naturvårdsverket åtgärder för transporter och industri.

– Förutsättningarna för att nå klimatmålen finns, men det kräver styrning i alla sektorer och stora delar av samhället behöver ställas om. Vi ser med spänning fram emot regeringens klimathandlingsplan som kommer att presenteras under hösten.