Matkonsumtionen står, genom produktion och transporter, för hela 30 procent av svenskarnas totala klimatpåverkan. Enligt Naturvårdsverkets senaste utredning av frågan har matkonsumtionens andel av de totala utsläppen ökat med 24 procent mellan 1993 och 2012. Globalt sett står maten för 25 procent av växthusgasen och enligt klimatforskare måste utsläppen ned med 80–90 procent för att klimatmålen ska nås i tid.

Hanna Brolinson, klimathandläggare på Naturvårdsverket, säger att utsläppen måste börja minska till år 2020 för att vi ska nå klimatmålet till 2050.

– Genom produktion, distribution och transporterna är maten en av de viktigaste faktorerna, som vi måste komma åt, säger hon.

Flytande jordbruksodling

I Barcelona har nu Javier Ponce på arkitektfirman Forward Thinking Architecture tagit fram ett innovativt bidrag till lösningen av problemet med matens klimatpåverkan. Den iögonfallande idén är en flytande jordbruks- och fiskodling, driven av solpaneler, med kapacitet att förse kustnära storstäder med upp till 8 000 ton grönsaker per år.

– Efter att ha läst på om klimathotet och världshungern tänkte jag att det kunde vara intressant att använda mina arkitektkunskaper för att bidra på något sätt till dessa utmaningar, säger Javier Ponce.

Idén till de flytande odlingarna vilar på teknologin med vertikala, urbana växthusodlingar, helt fria från jord och bekämpningsmedel. Grönsakerna skulle växa i plantbäddar fyllda med näringsberikat vatten. Konstruktionen av den flytande odlingen skulle vara uppdelad i två våningsplan, med en fiskodling på nedre botten och grönsaker på den övre. De flytande odlingarna, förankrade utanför större kuststäder, skulle kunna eliminera många långa transporter av matvaror.

– Det här är inte science fiction. Vi har redan varit i kontakt med människor från flera delar av världen som vill realisera projektet inom en snar framtid.

Produktionen det stora problemet

Hanna Brolinson tycker att de flytande jordbruksodlingar är en spännande och intressant innovation, men menar att den stora källan till klimatpåverkan inte utgörs av transporterna, utan av produktionen.

– Det största problemet är fodret till djur och fiskar, som kräver mycket energi och landresurser. Naturvårdsverkets förslag för att komma åt matens klimatpåverkan är differentierade skatter, för att styra in konsumtionen på en mer hållbar bana, säger hon.

Men Javier Ponce menar inte att hans innovation ska ersätta traditionellt jordbruk, eller vara den enda lösningen på klimatkrisen.

– Tanken är mer att bidra med en ny komplementär metod, för att reducera riskerna med den globala uppvärmningen, säger Javier Ponce.