I onsdags skrev Sveriges utrikesminister Tobias Billström under FN:s nya havsavtal BBNJ (Biodiversity Beyond National Jurisdiction) som ska skydda de delar av världshaven som är internationellt vatten.
– Vi är väldigt glada att det var under vårt ordförandeskap i EU som vi kunde slutföra förhandlingarna och få staterna att gå med på att underteckna vad som faktiskt är det mest långtgående miljörättsavtalet sedan Parisavtalet, säger utrikesminister Tobias Billström till Dagens ETC strax efter signeringen i FN:s högkvarter.
Efterlängtat avtal
Avtalet med sitt stora fokus på marin biologisk mångfald är efterlängtat och ses som ett viktigt steg av miljö- och klimatrörelsen. Men många påpekar att lagstiftning även fortsättningsvis saknas kring djuphavsgruvdrift, det vill säga utvinning av mineraler och metaller från havsbotten. Minst 50 företag världen över håller redan på att planera för borrning.
M har meddelat att ni vill se ett moratorium tills frågan är mer utredd. Samtidigt har svenska banker de senaste fem åren lånat ut över tio miljarder kronor till företag involverade i djuphavsgruvdrift. Går det att pusha bankerna, och svenska företag generellt, att inte stötta djuphavsprojekt innan det gjorts en ordentlig utredning kring vilka konsekvenser gruvdriften kan ha?
– Jag är inte beredd att här och nu gå in i detalj och prata om vilka eventuella diskussioner som svenska banker för medan de finansierar verksamheter. Det jag tycker är viktigt att understryka är att allt sådant måste ske enligt lagstiftningen. Och lagstiftningen tar ett stort kliv framåt genom undertecknandet av havsrättsavtalet här i New York, säger Tobias Billström.
Inget 2030-mål
Signeringen skedde samma dag som FN:s toppmöte om klimatkrisen ägde rum. Dit hade världsledare med ambitiösa planer för att uppnå noll nettoutsläpp att växthusgaser bjudits in för att tala. På talarlistan fanns 41 företrädare för länder, städer, delstater, företag och organisationer – men ingen representant för Sverige, rapporterar TT.
När Moderaterna nyligen presenterade ett förslag på ny klimatpolitik, som ska klubbas igenom på partistämman i oktober, saknas helt 2030 som målsättning när det gäller utsläppsminskningar. Partiets mål är istället år 2045 – åtminstone inom Sveriges gränser – något som kritiseras av många klimatexperter.
Här i FN pratas det främst om 2030 fortfarande. Hur kommunicerar du det när du pratar med FN:s ordförande António Guterres och andra, att i Sverige är det 2045 som är målet?
– Det finns ingen konflikt mellan att å ena sidan ha en diskussion i Sverige kring de här frågorna, och å andra sidan den position som vi driver här i FN. Det finns många andra länder som också har inrikespolitiska diskussioner kring målsättningar utan att för den sakens skull nå den här nivån, säger Tobias Billström.
