Enligt regeringens direktiv ska svenska klimat- och etappmål gälla även fortsättningsvis, oavsett om de nås eller ej, men efter onsdagens presskonferens stod det klart att John Hassler föreslår att den så kallade Miljömålsberedningen får i uppdrag att omarbeta det svenska utsläppsmålet för 2030 så att det ligger mer i linje med EU-lagstiftningen. Utredningen föreslår också vad John Hassler och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kallar en "skärpning av transportsektormålet".

Det svenska transportmålet – som säger att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010 – kritiserades av John Hassler redan innan han tog sig an snabbutredningen om Sveriges klimatpolitiska framtid i juni.

Elmål istället för transportmål

Utredaren vill nu att transportsektormålet ska ersättas av ett mål för elektrifiering.

–  Ett argument för transportmålet brukar sägas vara att vi behöver snabba på elektrifieringen. Då bör vi ha ett mål som fokuserar på det, med en infrastruktur som fungerar, sa John Hassler och utvecklade senare vad skärpningen består i.
– Vi ska ha ett skarpare fokus i transportsektormålet, en färdplan och ett mål för samhällets ansvar för att underlätta elektrifiering. Det måste finnas el där laddstationerna ska byggas, sa John Hassler.

Någon ny miljöbonus för elbilar verkar dock inte vara på gång.

– Vi kommer inte subventionera splitternya elbilar till personer som har råd med en ny bil utan istället satsa på de sektorer och grupper i samhället där klimatomställningen inte kommit lika långt, sa Romina Pourmokhtari under pressträffen. 

Sänkt ambitionsnivå

Vad beträffar det omdiskuterade svenska 2030-målet säger utredningen att etappmålet ska omarbetas så att det överensstämmer med EU-lagstiftningen. Sverige har ett krav på sig från EU att sänka utsläppen på de områden som ingår i den icke handlande sektorn, ESR, med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Det svenska målet innebär en minskning med 52 procent förutsatt att så kallade kompletterande åtgärder (exempelvis ökat nettoupptag i skogen) nyttjas maximalt, alltså något skarpare än EU-målet.

– Det behöver inte bli sämre än med EU, men det är onödigt med dubbelkommando, sa John Hassler.

Totalt innehåller utredningen 46 klimatpolitiska förslag. Utöver ändrade klimatmål handlar det exempelvis om ersättning till markägare som skapar klimatnytta och intäkter till kommuner som säger ja till nya vindkraftsparker. John Hassler föreslår även en blocköverskridande kärnkraftsöverenskommelse och att staten tar en del av kostnaden för ny kärnkraft. 

– Vi kommer att analysera förslagen noga och se vad vi kan ta med i vår klimathandlingsplan, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund skriver i en kommentar till Dagens ETC att "utredningen innehåller flera förslag som Miljöpartiet drivit länge och som regeringen tyvärr motarbetat".
– Till exempel elektrifiering av trafiken, stöd till kommuner som bygger vindkraft och att öka elproduktionen i närtid. Tyvärr pekar inget på att förslagen kommer överleva regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.