BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ohotad ledare bland delstaterna är Kalifornien, den solenergi som förra året producerades i “the golden state” räckte till 3,3 miljoner hem. På sjunde plats bland de största solelsproducenterna kommer delstaten New York, här räckte solelen till 108 000 hem.
Intresset för solenergi ökar i New York och det lokala styret driver på utvecklingen. Guvernör Andrew Coumo vill att 50 procent av all el som konsumeras i delstaten ska vara förnybar år 2030 och stora skattereduktioner erbjuds den som installerar solpaneler. Många nya solelsproducenter drivs av miljöhänsyn, andra tänker mer på den egna plånboken och de besparingar som går att göra. För George Garber, som satte upp sina paneler i april, är det en kombination.
– Det känns fint att kolla mätaren och se att Con Edison (det stora kraftbolaget i New York) är skyldig mig pengar – inte tvärtom, säger han.
New York tillåter nettomätning. Under de första tre månaderna som George Garber ägt sitt system har han producerat mer el än vad han gjort av med och har därmed kunnat sälja el tillbaka till nätet. Det uppmätta överskottet har han innestående till de mindre soliga månaderna.
George Garber betalade 250 000 kronor för sitt taksystem. Efter alla skatteavdrag – federala och lokala – ska hans totalkostnad ligga närmare 50 000 kronor. Subventionerna på solkraft är så förmånliga att den som installerar paneler i New York kan slippa över 90 procent av kostnaden.
– New York är en av de bästa platserna i landet för att installera solceller, säger T.R. Ludwig, en av grundarna Brooklyn Solar Works som planerar och installerar paneler på hustak.
Skatteavdragen har funnits ett tag men de har inte utnyttjats i samma utsträckning som i andra delar av landet, därför finns det pengar kvar, förklarar han.
– De här incitamenten kommer att försvinna med tiden och då kommer marknaden förhoppningsvis vara redo att stå på egna ben, utan subventioner. Men hade vi inte haft politiskt stöd så skulle vi inte ha den marknad vi har i dag.
Det kan dock vara komplicerat att starta sin egen kraftproduktion i åttamiljonerstaden New York. Husen står ofta tätt intill varandra vilket innebär hårda brandskyddsregler. På Brooklyns platta tak krävs det att man lämnar över 1,8 meters marginal från solpanelerna till takkanten. På mindre byggnader blir det inte mycket yta över. Många använder dessutom sina tak som uteplats.
T.R. Ludwig jobbade tidigare för ett annat solenergibolag där han ofta tvingades säga nej till kunder som ville installera paneler på platta tak. “Ledsen, det går inte.” Samtidigt trodde han att det visst kunde funka med rätt konstruktion. Han såg en lucka i marknaden, sa upp sig och startade Brooklyn Solar Works vars specialitet är en “canopy”, en konstruktion bestående av tre meter höga styltor vilka solpanelerna placeras ovanpå.
– Det ger brandmännen nog med plats att kunna röra sig därunder och även för att kunna svinga en yxa om det behövs, säger T.R. Ludwig.
Även om man följer reglerna till punkt och pricka så kan det dröja flera månader att få de godkännanden som behövs för att sätta upp solpaneler. Det gäller att ha en del tålamod.
Får inte sticka ut för mycket
Brooklyn Solar Works konstruktioner tillverkas i delstaten Rhode Island, några timmar från New York. Panelerna importeras från sydkoreanska LG.
– Det blir dubbelt så dyrt för oss att köpa amerikanska, säger Mark Cunningham, medgrundare till bolaget.
Han sitter framför en datorskärm och försöker med hjälp av ett 3d-program komma fram till det optimala sättet att placera panelerna på taket hos en ny kund. Systemen brukar väga 800-1 400 kg, berättar han.
– Än så länge installerar vi alla system vi säljer själva för att vara säkra på att de sitter fast som de ska på taken.
De högt placerade solpanelerna kan dock orsaka problem med en annan myndighet, Landmarks Preservation Commission, som ansvarar för att behålla historiskt viktiga byggnader och områden i ursprungligt skick. Många av de gamla browstonehusen i Brooklyn räknas som “landmark” och synliga solpaneler uppskattas inte alls av kommissionen. T.R. Ludvig har förståelse för reglerna är också lite frustrerad.
– Det finns ofta en gammal kollucka bredvid entrén på de här husen. Den vill de bevara – men inte tillåta solpaneler.
System för boende i hyresfastigheter
På taket till Brooklyn Solar Works kontor i Brooklyn-stadsdelen Gowanus står en gammal soffa men det finns inga solpaneler. Eller jo, en ligger och skräpar, men den är trasig. Firman har samma problem som många andra i New York och andra storstäder – de hyr bara lokalen och det är upp till hyresvärden att besluta om de ska få sätta upp solpaneler. Kanske kan de göra det i framtiden men de har inte vågat trycka på så hårt ännu.
Inspirerade av sin egen situation så håller företaget nu på att utveckla ett system där även de som bor i hyresfastigheter ska kunna satsa på sol. I stället för att försöka övertala hyresvärdar i bostadsområden så vill företaget sätta upp panelerna på byggnader i mer industriella områden. Flera boende skulle sedan gå ihop och köpa andelar i ett system.
– Elen från solpanelerna används sedan lokalt men de som köpt in sig får ersättning för den el som produceras. Det här är väldigt nytt, New York blir en av de första platser där det testas, säger han.
