Oljebolagsjättarna BP, Chevron, Exxon, Shell och Total gjorde tillsammans förluster motsvarande 642 miljarder dollar (drygt 5 326 miljarder kronor) under förra året.

– Producenterna saktade ner borrandet kraftigt på grund av den sänkta efterfrågan, säger Gregory B. Upton, forskare vid Center for Energy Studies vid Louisiana State University, USA.

– Raffinaderierna behövde både anpassa sig efter det minskade behovet av flytande bränsle, men också efter förändringar i sammansättningen av utbudet. Behovet av flygbränsle minskade med 65 procent i maj, medan dieselolja minskade med 12 procent, säger Gregory B. Upton.

Endast elbilar år 2035

Även när coronapandemin en dag är över kommer branschen tvingas anpassa sig till en ny verklighet. Fler regleringar och fler elbilar på vägarna är att vänta under de kommande årtiondena, vilket kommer att drabba oljeindustrin. I slutet av januari gick det stora bilföretaget General Motors ut med att det siktar på att endast sälja elbilar år 2035.

Pandemin och klimatkrisen har delat in de stora oljebolagen i två läger. På ena sidan finns en grupp europeiska oljejättar som Total, Shell och BP som i högre grad försöker att anpassa sig inför en framtid där förnyelsebar energi kommer spela en betydligt större roll. Bolagen har lovat att deras nettoutsläpp av växthusgaser ska var noll vid år 2050 och de investerar stora summor i vindkraft och solenergi. Londonbaserade BP:s vd har uttalat sig om att efterfrågan på olja möjligen nådde sin topp 2019, och företaget planerar att minska sin produktion av olja och gas med 40 procent fram till år 2030.

Väljer en annan väg

De amerikanska oljebolagen väljer en annan väg och satsar på att efterfrågan på olja kommer att stiga igen när pandemin är över. De ligger mycket lågt med klimatomställningar.

– Det vi ser i USA är att bolagen i stället storsatsar och finansierar republikaner i kongressen och på delstatsnivå som motarbetar alla former av klimatarbete, säger John Noël, klimatkampanjansvarig på amerikanska Greenpeace.

Han tror att krisen som pandemin utlöst kan få positiva effekter för klimatarbetet i USA.

– Den innebär att det inte längre finns en bild av att efterfrågan på olja kommer att öka för alltid, en bild som bolagen tidigare använt för att rationalisera fortsatt borrande, säger John Noël, och fortsätter:

– Krisen har också gjort oljeindustrin mindre lönsam vilket gör att den har mindre pengar att spendera på lobbying. Företagen har fortfarande råd att finansiera lobbying, men de har inte riktigt samma inflytande inom politiken som tidigare, säger John Noël.

Nya tider för oljebranschen

Joe Biden som president innebär också nya tider för oljebranschen. Industrin gav Donald Trump massivt ekonomiskt stöd och han tackade genom att montera ner USA:s klimatpolitik. Bland annat sänkte han utsläppskraven på olje- och gasföretag och såg till att USA lämnade den internationella klimatöverenskommelsen Parisavtalet. Joe Biden har däremot lovat en mer aktiv klimatpolitik än någon av sina företrädare på presidentposten.

Under Bidens första dag i Vita huset återinträdde USA i Parisavtalet och han stoppade även bygget av den omstridda oljeledningen Keystone XL. De regleringar som rullades tillbaka under Trump väntas återvända och Joe Biden vill att USA ska vara koldioxidneutralt till år 2050. Han har även signerat en presidentorder som pausar borrning efter olja och gas på statlig mark.

Biden har dock kritiserats – bland annat av  klimataktivisten Greta Thunberg – för att ha utfärdat över 30 nya borrtillstånd trots förbudet. Men att presidentordern kommer att slå hårt mot oljeproducenter som borrar på statlig mark är klart, enligt Gregory B. Upton.

– I min hemdelstat Louisiana kommer detta påverka arbetslösheten negativt. Eftersom området står för 15 procent av USA:s oljeproduktion kommer det också leda till högre priser på amerikansk olja, samtidigt som oljeproducenter i Mellan­östern och på andra håll gynnas.

Återhämtad konsumtion

Den amerikanska oljeindustrin visar trots motgångarna optimism inför fortsättningen av 2021. Fler vaccinerade amerikaner väntas innebära en återhämtad konsumtion. Oljepriserna har gått upp med nästan tio procent hittills i år. Men det är långt kvar till nivåerna innan pandemin. John Nöel på Greenpeace tror att den amerikanska oljeindustrins problem kommer att fortsätta.

– De hjälpte Trump att bli vald, arbetade hårt för hans agenda att montera ned miljöregleringar och fick in representanter för industrin på maktpositioner. När nu Biden återställer regleringarna till hur det de såg ut för för fyra år har industrin inte alls hängt med och anpassat sig, och det har blivit en chockartad process för dem, säger John Nöel.