Ytan som brunnit i Kalifornien i år är stor som hela Västergötland. Delstaten är hårdast drabbad i USA med över 8 800 incidenter hittills i år men även Oregon, Washington, Arizona, Colorado, New Mexico och Alaska har haft problem
”Prata med en brandman”
Starkare vindar, högre temperaturer och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringar är en starkt bidragande orsak till de allt kraftfullare bränderna, det är forskningen på det klara med. Donald Trump skyller istället enbart på Kalifornien som han påstår inte hållit efter skogen. Under sitt besök i september levererade presidenten en framtidsspaning:
– Det blir kallare snart, vänta bara.
”Jag önskar att forskningen höll med dig”, kommenterade en av mötesdeltagarna.
– Jag tror inte att forskningen vet, var Trumps svar.
Los Angeles borgmästare Eric Garcetti avfärdade klimatskeptikerna i CNN.
– Prata med en brandman om du inte tror att klimatförändringarna är verkliga.
Att prata klimatförändringar med brandmän är dock inte alldeles lätt, visar det sig. Ingen av de lokala brandchefer vi försöker nå vill medverka. Flera brandmän ute på fältet säger att de inte bör uttala sig och hänvisar till pressjourer. Beror det på en tystnadskultur inom kåren? Eller är brandmän klimatskeptiker?
”En politisk fotboll”
Det finns lite av bägge, menar George Nonomura, som jobbade 22 år som brandman i San Francisco innan han pensionerade sig för fyra år sedan.
– Klimatet har blivit en politisk fotboll i USA, även inom brandkåren, säger han.
– Jag tror att de yngre brandmännen är mer inne på idén om klimatförändringar, många äldre har sina tvivel. Det beror på varifrån de får sina nyheter.
George Nonomuras manskap jobbade främst med bränder inne i San Francisco, men fick ibland åka ut i skog och mark när specialteamen behövde uppbackning.
– När jag började jobba 1994 skickades vi nästan aldrig ut på skogsbränder. Efter tio år blev det oftare och oftare.
De brandmän som tvivlar, vad anser de är orsaken till allt fler och större bränder?
– Jag har hört dem skylla på många saker. Mordbrännare, till exempel. De skyller gärna på guvernören och säger att han inte tar hand om marken – men han kan inte ta hand om federal mark. Men när bränderna inträffar där får delstaten ändå skulden.
Runt 58 procent av skogarna i Kalifornien är federal mark, bara tre procent delstatens. Resten är privat
”Mer extrem säsong”
George Nonomura poängterar att skogsvård är viktigt och eftersatt men det är också självklart för honom att klimatet förvärrar bränderna.
– Klimatförändringarna förändrar vädermönstren. Det har varit torrt i flera år nu. Regnsäsongen är kort, det regnar mycket på väldigt kort tid och marken hinner inte dra åt sig tillräckligt.
Harrison Raine – en av USA:s runt 2 000 ”hotshots”, elitbrandmän tränade för skogsbränder – håller med.
– Skogarna i Kalifornien är ofta gamla, sjukdomsdrabbade och överfulla av träd. Och det är vad Trump försöker säga. Eller vad någon sagt åt honom att säga. Det används ofta som ett motargument mot klimatförändringarnas effekt men så behöver det inte vara.
Han fortsätter:
– Två saker sker samtidigt: klimatet förändras och det finns massor av bränsle i skog och mark. Det är två delar av konversationen och de är lika viktiga.
Harrison Raines manskap skapar begränsningslinjer genom skyddsavbränning eller brandgator och har i år skickats till Arizona, Utah, Nevada, Colorado, Idaho och Oregon.
– Brandsäsongen blir längre och mer extrem. Torkan är värre, eldens beteende mer våldsamt. Utrustning och förmåga att planera för bränderna utvecklas mycket långsammare.
Bara sjukförsäkring halva året
Större bränder gör att mer av budgeten går till släckning och allt mindre till förebyggande arbete. Harrison Raine är bara säsongsanställd av den federala myndigheten U.S. Forest Service och jobbar vanligen från maj till mitten av september.
– Nu, på grund av klimatförändringarna, jobbar jag till slutet av oktober och de kommer troligen att behöva mig längre än så. Till november, kanske december. Men så länge kommer de inte låta mig jobba för då tvingas de ge mig sjukförsäkring för hela året.
Han önskar att fler fick vara helårsanställda och under vår och höst fick jobba med prevention, som kontrollerade skogsvårdsbränder. Bruket var vanligt hos den nordamerikanska ursprungsbefolkningen men förbjöds av de europeiska invandrarna efter några förödande skogsbränder på 1800-talet men börjar nu åter diskuteras allt mer.
Harrisons syster Olivia Raine är anställd på en ranch i Kalifornien där en del av hennes jobb är brandprevention.
– Jag jobbar med betesdjur. Privata markägare får hyra får och getter som äter upp en hel del brandfarliga buskar, sly och snår.
Olivia Raine lyfter fram en omständighet som försvårar för brandkåren: många i Kalifornien, USA:s folkrikaste delstat, väljer i dag att bosätta sig i svårtillgängliga områden i bergen.
– En av fyra i Kalifornien bor i högriskområden för bränder, fyller Harrison Raine i.
Doug Stern, presschef för fackförbundet International Association of Fire Fighters (IAFF), tror att medvetenheten växer kring klimatfrågan inom kåren.
– Jag tror att många av våra medlemmar sakta börjar inse att klimatet spelar en stor roll, säger han på telefon från södra Kalifornien där en ny brand nyligen tvingat tiotusentals att evakuera.
IAFF:s väljarundersökning bland sina medlemmar efter valet 2016 visade att hälften hade röstat på Trump och 27 procent på Hillary Clinton. Många vägrade svara.
Hela USA:s hjältar
Trots det stödjer förbundet Joe Biden som president. Biden säger sig vilja bromsa temperaturökningen och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Men klimatet nämns varken på IAFF:s webbsida eller kampanjsidan ”Firefighters for Biden”.
– Klimatförändringarna är en faktor men absolut inte en av dem tyngst vägande i stödet för Joe Biden, säger Doug Stern och lyfter fram Bidens mångåriga relation med brandkåren och sjukvårdsfrågan.
Brandmännen är i år hela USA:s hjältar och på västkusten ses ofta hemmagjorda skyltar som tackar dem eller lovar gratis kaffe eller lunch. De är svårt att tänka sig en grupp bättre lämpad att öka medvetenheten om klimatförändringarna hos allmänheten.
– Jag tror att du har rätt i att brandmän har ett jäkla podium prata ifrån tack vare det de bidrar med i samhället, säger Doug Stern från IAFF.
Varför ser vi inte fler brandmän prata om klimatet?
– Av naturen är vi en reaktiv grupp, vi svarar när larmet går. Och så är det med skogsbränderna. Men när vi ser bränder dyka upp på nya ställen tror jag att vi även kommer att få se brandmän prata mer om klimatet. Många brandchefer är inte där än men jag tror att de kommer att vara det ganska snart, säger Doug Stern.
