Efter 18 månader av hårda förhandlingar röstade USA:s senat i söndags till sist igenom president Joe Bidens reformpaket om energi, klimat och vård.
Paketet omfattar 740 miljarder dollar (7 550 miljarder kronor) under tio år i satsningar på framförallt klimatåtgärder och sänkta priser på receptbelagda mediciner.
I ett skriftligt uttalande säger Joe Biden att demokraterna i senaten står sida vid sida med USA:s familjer. De har röstat för att sänka priset på mediciner, sjukförsäkringar och den energi som krävs i det dagliga livet.
Meningen är också att paketet ska minska inflationen och – med demokraternas majoritetsledares Chuck Schumers ord – skapa ”miljontals välbetalda arbeten”.
Samtliga republikaner röstade emot lagpaketet, som länge verkade omöjligt att få igenom, efter motstånd från den demokratiske senatorn Joe Manchin, som är känd för att ta emot stora bidrag från fossilindustrin. Priset för hans röst blev en rad eftergifter till gas-och oljeprojekt däribland stöd för en ny fossilgas-pipeline genom Joe Manchins delstat West Virginia.
Lagpaketet antogs till sist med minsta möjliga majoritet, 51-50, tack vare att vicepresident Kamala Harris har utslagsröst.
Störst klimatsatsning hittills
Paketet är långt mindre ambitiöst än det ursprungliga förslag Joe Biden presenterade när han tillträdde som president. Dagens paket ses ändå som en seger för Biden-administrationen.
Hälften av investeringarna – 370 miljarder dollar, eller 3 770 miljarder kronor – ska gå till åtgärder som minskar växthusgasutsläppen med minst 40 procent fram till år 2030. Det gör paketet till den största enskilda satsningen på klimatområdet hittills i USA.
Till klimatåtgärderna hör exempelvis skattelättnader för konsumenter vid köp av elbil och solpaneler, men också lägre skatter för att öka produktionen av vind- och solkraft, batterier och utvinning av viktiga mineraler.
Miljarder i skattelättnader ska också gå till några av USA:s värsta utsläppare av växthusgaser för att hjälpa dem med omställningen.
Bra men inte tillräckligt
Att paketet samtidigt tillåter nya oljeborrningsavtal i bland annat Mexikanska golfen och Alaska och gör det obligatoriskt för inrikesdepartementet att fortsätta auktionera ut avtal för olje- och gasborrning om ny vind- och solkraft godkänns på federal mark, väcker dock kritik.
Energiexperter bedömer ändå att åtgärderna kan göra att landet lyckas minska utsläppen med det uttalade målet 40 procent till slutet av det här decenniet jämfört med 2005 års nivåer, enligt tidningen New York Times. Det är samtidigt långt under det nationella målet på 50 procents utsläppsminskning till 2030.
Enligt klimatforskare krävs betydligt mer än åtgärderna i reformpaketet för att hålla temperaturen under farligt hög global medeltemperatur, skriver tidningen.
Reformpaketet går nu vidare till representanthuset där det väntas bli godkänt, eftersom demokraterna har majoritet där.
