Förfallna byggnader, flygplansvrak, övergivna landningsbanor och radarstationer, högvis med rostbruna oljefat. De synliga resterna efter de 20-30 övergivna amerikanska militärbaserna på Grönland är många. De mindre synliga kan vara ett ännu större problem. På anläggningarna finns allt från dieselolja och giftiga kemikalier till radioaktivt kylvatten utspritt, sedan de avvecklades efter kalla krigets slut. Avfallet utgör ett växande miljöhot.
Militärbas från kalla kriget
Särskild uppmärksamhet har riktats mot det topphemliga militära Project Iceworm med den underjordiska kärnkraftsdrivna staden Camp Century. Projektet, som tog form 1959 djupt nere i inlandsisen, kan beskrivas som både ett forskningslabb och en uppskjutningsplats tänkt för kärnvapenmissiler riktade mot Sovjet.
1967 var projektet över. Isen rörde sig för mycket. Amerikanerna tog med sig kärnreaktorn och lämnade övriga rester för permanent förvaring, var tanken.
Vintersnöfallet bidrar fortfarande med mer is än glaciären förlorar under sommaravsmältningen där tunnelstaden Camp Century och hela Project Ice worm ligger begravna 30 meter under ytan. Ökande vintersnöfall är i sig ett tecken på ett varmare klimat. Men om klimatupphettningen fortsätter kommer avsmältningen till sist att vara större än snöfallet. Då smälter isen och kvarlämnat biologiskt, kemiskt och radioaktivt avfall kan leta sig ut i havet med vattenströmmar innan så mycket is slutligen smälter bort att allt som legat gömt kommer upp till ytan. Om och när det sker är en gradfråga, enligt William Colgan, klimat- och glaciärforskare vid Danmarks och Grönlands geologiska undersökning, GEUS.
– Två eller tre graders höjning av medeltemperaturen är skillnaden mellan att Camp Century stannar under is eller smälter fram, säger han till Politico.
Kritiserat avtal
Omfattande utsläpp har redan skett på land, från ett 90-tal andra militära anläggningar – både amerikanska och danska, visar en konsultrapport från 2012.
USA har hittills inte visat några på att vilja röja upp efter sig. Det danska avtalet med USA om militärbaser på Grönland säger inte heller något om vem som ansvarar för städningen. Grönland lämnade 2017 in klagomål till FN om bristerna i ansvarsfrågan. Enligt FN är det Danmark som bär det yttersta ansvaret.
2018 gick Danmark med på att betala 180 miljoner danska kronor över en sexårsperiod för att städa upp. Avtalet har kritiserats, bland andra av Grönlands tidigare utrikesminister Vittus Qujaukitsoq, för att inte omfatta alla övergivna militärbaser på ön och för att det avsatta beloppet inte motsvarar behoven.
I januari 2024 hade bara 40 miljoner av pengarna spenderats. Än har inga försök gjorts att städa upp Camp Century på grund av rädsla för radioaktivt avfall, säger William Colgan, till Politico.
– Vi vet faktiskt inte exakt vad som finns där nere, säger han.
