Det var redan 24 oktober som Donald Trump under ett tal i Pittsburgh, omgiven av industriarbetare, meddelade att USA kommer att lämna Parisavtalet om det inte kan omförhandlas till amerikansk fördel.
– Parisavtalet skulle ha stängt ner amerikanska företag med överdrivna restriktioner, som ni knappt kan föreställa er. Men utländska företag får fortsätta förorena utan påföljd, sa presidenten.
– Vi kommer inte att straffa det amerikanska folket.
Men några insatser att faktiskt starta förhandling gjordes aldrig. Istället har nu USA skickat in de formella dokumenten till FN med kravet att USA kliver av avtalet, som består i att USA ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 28 procent, jämfört med nivåerna 2005. Processen kan vara klart först i november nästa år, efter valet.
Delstater gör uppror
Över hela världen riktar politiska ledare och miljöaktivister skarp kritik mot USA. Men det finns även inhemsk opposition. Ett sådant är America’s Pledge som startades häromåret av Michael Bloomberg, före detta borgmästare i New York, och Jerry Brown, guvernör i Kalifornien. Målsättningen är att föra samman delstater, städer och företag som ändå vill följa Parisavtalet. Medlemmarna står, enligt organisationen, för drygt hälften av amerikanska utsläpp och 70 procent av bruttonationalprodukten.
– Men det räcker inte, säger Carl Pope, talesperson för America’s Pledge.
– Vi måste göra det här tillsammans som nation.
”Beslutet hos väljarna”
I en debattartikel skriver bland andra John Kerry, utrikesminister hos Barack Obama, att Trump har orsakat en ”mörk dag för vår nation”. Många väljer ändå att ta fasta på att USA nästa år går till val och att det bland kandidaterna som kan ställas mot Trump finns ett grundmurat stöd för att respektera Parisavtalet.
– Även om Donald Trump skulle fullfölja, tar det bara 30 dagar för en ny president att ansluta oss igen, kommenterar Al Gore, tidigare vicepresident och miljöaktivist.
– Beslutet ligger till sist hos väljarna.