Att stoppa importen från en dag till nästa är inte helt enkelt. Innan krigsstarten var omkring 40 procent av all fossilgas som förbrukas inom EU importerad från Ryssland. Tyskland, Italien, Ungern och Österrike hör till storkonsumenterna och tyska politiker har varnat för att ett abrupt importstopp kan leda både till sociala oroligheter och lågkonjunktur. EU har dock förbundit sig att under 2022 minska importen från Ryssland med två tredjedelar. Ett totalt importförbud diskuteras också. Många länder söker redan nya gasleverantörer, Italien tecknade till exempel nyligen ett nytt importavtal med Algeriet.

USA snart etta

Ryssland å sin sida, har hotat att stoppa exporten om inte räkningarna betalas i rubel, vilket skulle stärka valutan. I onsdags togs ett första steg då det statliga Gazprom stoppade leveransen av gas till Polen och Bulgarien. 

LNG – flytande, komprimerad fossilgas – blir allt mer omtalat som ett substitut för rysk gas. Gasen tas upp ur marken, ofta genom frackning, och transporteras sedan till en exportterminal där den kyls till minus 160 grader. Nedkylningen minskar volymen runt 600 gånger vilket förenklar transporter.

Qatar och Australien är de största producenterna av LNG men i år väntas USA ta över förstaplatsen. Än så länge går den största delen av exporten till Asien men efter krigsstarten i Ukraina har USA sagt sig villiga att exportera 50 miljarder kubikmeter LNG per år till Europa, åtminstone fram till 2030. President Biden har lovat att i år ska 15 miljarder kubik skeppas till de europeiska länderna. 

LNG var redan innan krigs­utbrottet en sektor på frammarsch i USA. De senaste åren har flera stora terminaler byggts där gasen komprimeras och lastas på fartyg, och många fler planeras, huvudsakligen placerade längs Mexikanska golfen, i delstaterna Louisiana och Texas.

Lågor dag som natt

I Louisiana ligger Venture Globals nyöppnade terminal. En dryg kilometer från anläggningen bor John Allaire, olje- och gasindustri-veteran med 45 år inom branschen men i dag aktiv i miljögruppen Louisiana Bucket Brigade. Som husägare nära kusten har Allaire på nära håll sett klimatkrisens inverkan på området.

– Under de 23 år som jag haft huset har jag förlorat cirka 30 hektar mark till följd av den höjda havsnivån. Strandlinjen har flyttat 60 meter uppåt.

John Allaire beskriver LNG-fartygen som tre-fyra gånger större än en vanlig oljetanker. Han ser båtarna lämna terminalen och med en app kan han hålla koll på vart de är på väg.

– Under de senaste två veckorna har jag sett ett 15-tal, alla utom en var på väg till Europa. 

Både Europa och USA planerar ny infrastruktur för den flytande gasen, vilket kräver stora investeringar. Ett dussin anläggningar har redan godkänts i USA, bland annat ytterligare en i närheten av Allaires hus. Han och många andra lokalbor gör sitt bästa för tillståndet ska dras tillbaka, över 2 200 kommentarer har lämnats på webbsidan där projektet presenteras för allmänheten.

John Allaire månar om den artrika våtmarken.

– Om du lyfter en liten grästuva så får du med 15-20 små räkor. Det var över 500 fåglar på min mark i morse och säkert 300 ankor. Vita pelikaner, hägrar, tranor. Vi har rådjur, lodjur, alligatorer, sköldpaddor, ormar. Det är en vacker plats, orörd av människohand. Nu vill de slå upp ett sju meter högt plåtstaket runt alltihopa.

Utsläpp och läckage oroar

Utsläpp av växthusgaser från anläggningen oroar honom, men även läckage av metan­gas och andra ämnen. Från sin farstubro hör han anläggningen jobba och dag som natt ser han lågor slå upp från terminal­området. Det handlar om gasfackling, flaring, en metod för att bränna av gas som läckt ut, eller gas som man inte har möjlighet att ta tillvara.

– På foton tagna under dagtid ser man även svarta partiklar i gasfacklorna. Det har pågått nära på varje dag i flera månader nu, säger han.

Partiklarna, sotet, innebär en allvarlig hälsofara för människor som utsätts för det, och bidrar också till klimat­krisen.

Även utanför miljörörelsen hörs kritik mot LNG-expansionen, då många anser att exporten missgynnar USA och gör gas dyrare för inhemska kunder, både hushåll och industrin. John Allaire håller med.

– Prisökningen på gas har tredubblat priset på gödsel vilket gjort frukt, spannmål och grönsaker dyrare för konsumenten. Varenda amerikan betalar mer för kläder, plast­artiklar, och allt möjligt.

Priset på olja och gas har gått upp globalt under det senaste året, inte minst efter Rysslands intåg i Ukraina. Trots att el och drivmedel är betydligt billigare i USA än i Europa, ser många amerikaner dagens bensinpriser som oacceptabla och prisökningarna används ofta som ett slagträ mot president Biden. Troligen som ett sätt att lugna landet öppnade Biden nyligen för att auktionera ut nya tillstånd för att borra efter olja och gas på federal mark, ett beslut som kritiseras hårt från klimatrörelsen, inte minst efter att Biden gick till val på att lova ”ingen mer borrning på federal mark, punkt slut”. Bidens regering har samtidigt anklagat fossilbolag för att sitta på kontrakt utan att borra, för att driva upp priserna. Enligt en rapport från Carbon Brief kommer runt en fjärdedel av USA:s utsläpp de senaste 15 åren från olja, gas och kol som tagits upp på federal mark och vatten.

Svag miljölagstiftning

Marinekologen Naomi Yoder är en del av forskningsteamet vid Healthy Gulf, en Texasbaserad organisation inriktad både på miljön och samhällena runt den Mexikanska golfen.

– Det finns en bild av att flytande fossilgas är ett rent bränsle, eller ett övergångsbränsle. Det är bara en rökridå. Borrningen, exporten, återställningen till gasform – LNG skapar utsläpp och andra problem som påverkar ­människors hälsa.

LNG-processen kräver stora resurser och mycket specialutrustning, säger Yoder som lyfter fram metanutsläpp längs distributionslinjen som ett av de största problemen.

– Frysningen sker sedan med stora turbiner som pumpar in kylämnen och den flytande gasen måste lagras i temperaturkontrollerade cisterner.

Det är extra ansvarslöst att placera LNG-terminaler vid kusten till Mexikanska golfen, anser hon. 

– Stormar har gjort att andra fossilanläggningar längs kusten fått stänga i veckor. Ett skräckscenario är en stor explosion som kan ödelägga en hel bygd.

Fattiga och minoritetsgrupper drabbas värst, enligt Naomi Yoder. Kustnära samhällen som redan drabbats hårt av utsläpp måste nu också leva med orkaner, stormar, höjd havsnivå och andra allt vanligare effekter av den globala upphettningen. 

– Inte minst svarta, latin­amerikanska och ursprungsfolk har fått se sina samhällen ­användas som avstjälpningsplats för industrin. Och det fortsätter bara med LNG.

Solidariteten med Ukraina då? Exporten av amerikansk LNG-gas och utbyggnaden av systemet kring den presenteras i dag som ett sätt att hjälpa Ukraina genom att minska intäkterna till Ryssland.

– Det är också en rökridå, en falsk lösning. Nya terminaler som börjar byggas nu kommer inte att vara färdiga förrän om fyra till sex år. Att det hjälper situationen i Europa är en myt som industrin använder sig av.

Hon tillägger: 

– Jag vill inte att någon ska behöva lida, varken här eller i Europa. Men Europa har samtidigt en unik möjlighet att ställa om mot förnybar energi och bort från fossilt. Det bästa vi kan göra för Europa nu är att hjälpa till att utöka förnybar energi och infrastruktur, och sedan fortsätta på samma spår här i USA.

Både Texas och Louisiana har en relativt svag miljölagstiftning och gynnsamma skatte­regler för att locka företag som i sin tur lovar nya arbetstillfällen.

– Visst kommer en del jobb att skapas men majoriteten är tillfälliga, inom byggsektorn. När konstruktionsfasen är över finns det inte särskilt många längre anställningar kvar. Terminalerna har heller inga krav på sig att anställa lokalt och de kan ta in korttidsanställda från olika håll som ger sig av när bygget är klart.

Saknar energiplan

John Allaire instämmer. Han har tagit en titt på bilarna som parkerats vid den färja som tar arbetare ut till Ventures terminal.

– Bara ett fåtal har ­registreringsskyltar från ­Louisiana, intygar han.

Dessa jobb kunde lika gärna skapas inom förnybar energi, anser han, och tillägger att ”USA saknar en energiplan för ­framtiden”.

­– Planen just nu är att ta upp gasen ur marken så fort som möjligt, exportera och sälja till högstbjudande. •