BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Om Parisavtalet svarade på frågan vad länderna ska göra, så är vi nu inne i en process för att bestämma hur. Det innebär att mötet i Bonn blir ett hårt arbetande och rätt så tekniskt möte, där vi såklart hoppas på stora steg framåt, säger Sveriges chefsförhandlare Johanna Lissinger Peitz som företräder Sverige fram tills det att klimatminister Isabella Lövin (MP) anländer.
”Den största stötestenen”
Medlemsländerna har i och med Parisavtalet kommit överens om målet att begränsa den globala uppvärmningen till klart under två grader, med sikte på 1,5 grader. Och i linje med detta även att varje medlemsland ska anta egna nationella mål, så kallade bidrag, vilka ska rapporteras till FN vart femte år.
Men hur och på vilket sätt medlemsländerna rapporterar ser olika ut då det ännu inte finns några tydliga riktlinjer i form av finansiering, anpassningsåtgärder och utsläppsminskningar.
– Det är kanske den största stötestenen. Man har sagt att rapporteringssystemet ska ha en flexibilitet för länder beroende på kapacitet och förmåga – men det som kan bli svårt är hur detta ska översättas i praktik. Självklart finns lite olika åsikter om detta beroende på vilket perspektiv man kommer med och var man befinner sig i världen, säger Johanna Lissinger Peitz.
– Till exempel så har ju Sverige och EU en ganska så lång och gedigen erfarenhet av rapporteringssystem, andra länder har inte en sådan erfarenhet. Vissa har ingen erfarenhet alls och då måste man på något sätt se till att fasa in det.
Stöd till utvecklingsländer
En annan het fråga rör stöd till utvecklingsländernas klimatarbete – där utvecklingsländerna kräver stora summor i kompensation för klimatrelaterade skador och förluster samt omställningen till ny teknik. I Köpenhamn 2009 lovade utvecklade länder att från och med 2020 mobilisera 100 miljarder dollar årligen, men många utvecklingsländer menar att det inte är tillräckligt.
I Parisavtalet står enbart att stödet ska öka och att utvecklade länder ska bidra frivilligt. Ett förslag till regelverk som ska diskuteras i Bonn handlar dock om att istället låta utvecklade länder bidra med en viss andel av sin bruttonationalinkomst, BNI – ett liknande system som FN använder sig av när det gäller bistånd.
Oroliga över USA
Således väntas alltså ett intensivt arbetsmöte, och utöver tekniska svårigheter hopar sig samtidigt orosmoln över delegationen från USA. COP23 blir det första efter det att president Donald Trump meddelat att hans ambition är att omförhandla, eller i värsta fall dra sig ur, Parisavtalet.
– De har sagt att de kommer att vara på plats och engagera sig i förhandlingarna, men på vilket sätt vet vi inte förrän vi är där. Vad som varit tydligt från samtliga länder är dock att avtalet inte är omförhandlingsbart, säger Johanna Lissinger Peitz.