Men det dröjde till 2022 innan kommissionen till sist presenterade ett försenat förslag, mycket på grund av massiva lobbykampanjer från multinationella storföretag som H&M, Danone och Mars. I december i fjol nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländerna och EU-parlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten skulle ha hållits i februari, men sköts på framtiden sedan några länder börjat vackla i sista stund. Sverige meddelade då som enda EU-land öppet intentionen att rösta nej. 

Men när ett kraftigt urlakat direktiv idag, fredag, röstades igenom i ministerrådets förberedande organ COREPER lade Sverige ner sin röst.

Stort missnöje

Efter nederlaget i februari lade det belgiska ordförandeskapet fram en ny version där reglerna bara ska gälla företag med minst 1000 anställda och en nettoomsättning större än 450 miljoner euro. Tidigare gällde förslaget företag med fler än 500 anställda och en nettoomsättning på 150 miljoner.  Det betyder enligt organisationen SOMO att endast 0,05 procent av företagen kommer att omfattas.

I Sverige har missnöjet varit stort med regeringens motstånd mot direktivet, både från många företag och andra delar av civilsamhället. Nyligen undertecknade nio fackförbund, ett 40-tal ideella organisationer, företrädare för akademin och flera människorättsjurister ett öppet brev där regeringen uppmanades att rösta ja till förslaget.

Efter Sveriges nedlagda röst säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch som var en av organisationerna bakom skrivelsen, i ett pressmeddelande:

– Vi välkomnar att direktivet röstats igenom, men det är svårt att glädjas när innehållet urvattnats på en rad viktiga områden. Och att Sverige inte ens kunde ställa sig bakom den här versionen är obegripligt, säger Alice Blondel.

Hon framhåller att det finns ”oerhörda problem” i dagens värdekedjor.

– Det är barnarbete, tvångsarbete, farliga miljöutsläpp och klimatpåverkan. Med tanke på hur få företag som omfattas kommer en stor del av problematiken kvarstå, säger hon.

”Obegripligt”

Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige, säger till Dagens ETC att det är en stor besvikelse att lagen blev så urvattnad. 

– Det här direktivet var tänkt att gälla betydligt fler företag. I det tidigare förslaget omfattades också företag som handlade med riskråvaror, såsom kaffe och kakao, även om de inte hade fullt så många anställda och riktigt så stor omsättning som de allra största bolagen.

Hon är också besviken på den svenska regeringens hållning.

– Med tanke på det breda stödet som direktivet har, från stora svenska bolag såsom Volvo, IKEA och Ericsson, från civilsamhället och från fackföreningsrörelsen tycker jag det är obegripligt att den svenska regeringen lade ner sin röst, säger Ulrika Urey.