Alla har vi en speciell relation till urskogen.
Samtidigt hörs allt oftare ljudet av motorsågar även i landets djupaste delar. Skogsbolagen har nästan slut på äldre träd att hugga ned och virkesåkrarna producerar inte samma kvalité som de gamla skogarna en gång gjorde. Bara i Sverige är kring 2 250 arter rödlistade på grund av den massiva avverkningsvågen som har pågått sedan 60-talet. Endast 0,4 till 1,7 procent av landets skogar är idag äkta urskog och knappt fem procent av skogarna är skyddade. Samtidigt ser vi allt fler politiska initiativ som går skogsbolagen till mötes. Ett exempel är att nyckelbiotopsinventeringen har stoppats.
Men Sverige är inte unikt och samma historia upprepas över hela planeten. Massiva städer breder ut sig och allt fler tvingas leva i urbana områden, långt bort från naturen. År 2050 beräknar FN att över två tredjedelar av världens befolkning lever i städer. Att det är essentiellt för den psykiska hälsan att tillbringa två timmar i naturen varje dag är det få som känner till. Andra studier visar att de som har utsikt mot naturen upplever lägre stress på arbetsplatsen, men även att skogsvandringar ökar produktiviteten, förbättrar minnet och gör oss glada.
Vi behöver skogen
I Nederländerna, precis som i Sverige, har det uppmärksammats att allt färre barn är ute i naturen. Samtidigt visar forskning att barn som växer upp och tillbringar tid i eller nära skogar är mer benägna att vilja bevara skog i vuxen ålder och har större förståelse för miljöfrågor. Det är möjligt att många av dagens miljöproblem är relaterade till det växande gapet mellan natur och människa.
Den icke vinstdrivande organisationen IVN i Nederländerna arbetar sedan fyra år med att minska det gapet.
– I början av 2015 arbetade jag med projekt i Nederländernas större städer. Vi försökte koppla samman barn i åldrarna fyra till tolv med naturen, då barn i städer sällan besöker skogen. Även om det bara är ett par kilometer bort går de inte dit. De vet inte att vi har skogar. Det skakade mig verkligen då jag växte upp i en liten by som var omgiven av skog. Jag lekte alltid där och fick många värdefulla barndomsminnen, säger Daan Bleichrodt, projektledare vid IVN, till Dagens ETC.
Nu, snart fyra år senare har organisationen tagit mot 1,5 miljoner euro från det nederländska postkodlotteriet, planterat 25 så kallade ”tiny forests” och planerar ytterligare 120 småskogar de närmaste två åren. Idag samarbetar IVN med 50 nederländska kommuner, fyra av provinserna och en miljöbank.
– I Nederländerna har vi en rörelse som är ostoppbar just nu, det är galet! Låt oss plantera skogar så har vi gammelskog igen inom 200 år. Det skulle vara bra.
”Tiny forests”
I Nederländerna kallas de små trädplantagerna kärleksfullt för tiny forests. Fenomenet är knappt fyra år gammalt. Tekniken har egentligen sitt ursprung i Japan och utvecklades av Akira Miyawaki under 1970-talet. För sitt arbete vann han Blue Planet Prize 2006, motsvarande Nobelpriset på miljöområdet.
2008 fastnade den indiske ingenjören Shubhendu Sharma för metoden. Fascinerad efter ett möte med Akira Miyawaki sade han upp sig från sitt jobb vid Toyota och lärde sig tekniken som volontär. Efter att framgångsrikt ha applicerat metoden på sin tomt, men modifierad utifrån Toyotas koncept med automatisering och effektivisering, startade han företaget Afforestt som idag planterar skogar i stora delar av världen. Metoden finns idag tillgänglig för alla som open source på internet.
Syftet är att efterlikna den naturliga blandskog som förekommit historiskt i en viss region. En stor del av förberedelsearbetet går därför ut på att undersöka den lokala floran, både på plats och i olika databaser.
– Man arbetar inom en radie av två mil kring platsen och försöker hitta den äldsta skogen i området. Sen skapar man en lista över de växter som finns där och vilka träd som frodas och tenderar att växa tillsammans. Då kan man skapa en lista, säger Daan Bleichrodt.
Minus 17 till plus 50
Shubhendu Sharma var ett viktigt stöd i implementeringen av metoden i Nederländerna, och han berättar att tekniken visat sig vara effektiv i många olika länder och klimatzoner.
– Vi har projekt i Irland, Grekland, väldigt många i Nederländerna och Indien. Även i Frankrike, Belgien och Australien. I Iran kan temperaturen gå från minus 17 till plus 50 och skogen är planterad i mitten av en öken, men även här lyckades de på bara två år. 2016 planterade vi 65 000 träd i Rajasthans öken, ett år senare var träden över två meter. Andra projekt finns i Korea, USA, och Kenya.
Enligt Shubhendu Sharma finns omkring 900 frön per kvadratmeter i en naturlig skog. Av dessa får endast tre till fem frön chansen att bli träd.
– Därför planterar vi 3–5 träd per kvadratmeter. Anledningen till att många inte tror att de kommer att få chansen att växa sig stora, är att vi är så vana vid att se monokulturer. Där är träden planterade på ett visst avstånd geometriskt, så vi kan inte föreställa oss hur naturliga skogar beter sig eller ser ut.
När Shubhendu Sharma planterar träd så imiterar han hur de växer i en naturlig skog.
– Men vi gör det bättre och planerar så att träden kan stödja varandra. De ska kunna byta näringsämnen, och konkurrensen mellan träden gör att de växer sig högre än annars. Det är en viktig orsak till varför våra skogar växer så framgångsrikt. Därför planterar vi med en hög densitet på 3–5 plantor per kvadratmeter.
Volontär observerar skogen
För att säkerställa att Shubhendu Sharmas kommersiella metod höll måttet, inledde IVN ett samarbete med miljöforskningsavdelningen på universitetet i Wageningen. Forskningen finansierades av det nederländska jordbruksverket.
I rapporten använde sig forskarna av så kallade citizen scientists, en form av volontärer, för att under ett års tid observera förändringar i den biologiska mångfalden hos de små nyplanterade skogarna.
Christine Wortmann är 32 år och arbetar som hållbarhetskonsult, men på fritiden observerar hon en skogsdunge som hon fick sig tilldelad när universitetet letade volontärer.
– Vi åker dit minst en gång per månad. Varje gång räknar jag allt jag ser. Antalet bin, växter, maskar. Tanken är att samla så mycket data som möjligt för att se ökningen av biologisk mångfald. Sedan skickar vi det till universitetet som samlar in all data och aggregerar den.
Ett av målen med IVN är att även få barn att vara mer i naturen. Skogarna planeras också med utrymme för barnen.
– Det finns alltid en sittplats bredvid ingången där du kan ha lektion, leka eller äta mat. Den delen ser verkligen inbjudande ut! Det finns en planerad väg genom skogen och två grindar i ändarna.
Träflis simulerar avfall
Fabrice Ottburg är zoologen som driver forskningsarbetet kring det växande nätverket av tiny forests.
– Det är tydligt att biodiversiteten har ökat markant i där skogarna står. Många vanliga arter tar sig dit väldigt snabbt. Som exempel hade vi fåglar som häckade där efter endast två år.
Två skogar planterades: Groene Woud och Gouwse Bos. Den ena följde tekniken som utvecklats av Shubhendu Sharma, där cirka 500 träd av 40 olika arter planteras på en yta av minst tio gånger tio kvadratmeter. Strå och träflis läggs på marken, vilket simulerar en vanlig skogs ansamling av löv och annat växtavfall. Det ger bakterierna i jorden och svamparnas långa trådar, hyferna, näring för att växa snabbt. I den andra skogen lade man även till olika matväxter, buskar och blommor.
I rapporten var forskarna imponerade över resultatet och skrev: ”Både Gouwse Bos och Groene Woud ökar den biologiska mångfalden, jämfört med närliggande skog. Både antalet arter och antalet individer är i allmänhet högre än i referensskogarna.”
Ett av många verktyg
Att skydda världens skogar från kalhyggesbruk och onödig överkonsumtion är enligt många forskare en av de absolut viktigaste sakerna vi kan göra för att suga koldioxid ur atmosfären. Dessutom lever vi i det sjätte globala massutdöendet, som en konsekvens av mänsklig aktivitet på jorden. Planetens skogar ger hem åt en oräknelig mängd djur, växter och andra livsformer. En hög biologisk mångfald är kanske vårt bästa försvar mot klimatförändringarna på jorden.
Men på många ställen finns det inte längre någon skog värd namnet, antingen har vi enorma granplantager eller gräsmattor och betonglandskap.
Den här tekniken för att plantera skog är bevisligen effektiv och de små dungarna i Nederländerna har redan växt sig höga. Forskningen visar att den biologiska mångfalden ökar markant hos alltifrån bakterier och svampar till insekter och fåglar. Även luftkvaliteten förbättras och små mikrokosmos av skog kan användas till både rekreation och lärande.
Dessutom finns det många möjliga framtida användningsområden för tekniken inom allt från grönare städer till återställning av skadade gammelskogar. De fungerar även som pollinatörs- och fågelvägar och kan användas till att förvandla våra gräsmattsöknar till dignande biologiska oaser som binder samman djurlivet.
