En ny Sifo-undersökning visar att 82 procent av svenskarna vill se ökade prioriteringar i järnvägen före en utbyggnad av flygplatser. Och Facebook-gruppen Tågsemester har på mindre än två års tid växt från 4 000 medlemmar till att snart passera 100 000 personer.
Ökad medvetenhet om klimatkrisen tros vara en viktig faktor bakom tågtrenden.
– Jag tror att en ganska stor del handlar om klimat-tänkandet, säger Per J Andersson, redaktör på resetidningen Vagabond och författare till en bok om tåg-resande som kommer i höst.
Hipphetsfaktor
Greger Henriksson är docent vid KTH och har forskat kring svenskars resvanor ur klimataspekter. Han tror också att klimatmedvetenheten har påverkat tågresandet, men även förändrade attityder.
– Det känns hippt att åka tåg idag. Man snappar upp det från sina vänner och dras med, säger han på telefon från sin tåg-semester i Bukarest.
Jonas Falk, ansvarig för internationell tågförsäljning och Interrailkort på distributören Silverrail, tror att klimatet har påverkat hur folk reser, men även att andra faktorer spelar in.
– Många har fått upp ögonen för att en resa med tåg inte bara är transport, som en flygresa, utan att själva resandet kan vara ett mål i sig. Klimatoron gör att man puffas i den riktningen, men för att man ska stanna kvar så måste det finnas en genuin känsla av att det är kul, spännande, en upplevelse.
”Systemet gynnar flyget”
Tåget är fortfarande avsevärt mycket dyrare, mer tidskrävande och krångligare att boka än flyget. Det påverkar också vilka som har möjlighet att välja det klimatvänliga tåget till förmån för koldioxidspyende flyget.
– Det är såklart en urban medelklass till stora delar, säger Greger Henriksson.
– De har tid, intresse och pengar. Det är de som har skapat trenden med tågresandet och gjort det hippt. Men det är inte negativt. Medelklassen står för de största utsläppen, så det är väl jättebra om de slutar flyga och väljer tåg istället.
Per J Andersson tycker att det är lite mer komplext.
– Ute i Europa åker alla typer av folk mycket mer tåg på kortare sträckor och nationellt. Men det är fortfarande extremt mycket billigare att flyga till storstäderna än att välja tåget. De som kan göra medvetna val kan välja tåget, men de som inte har råd kommer att fortsätta flyga.
Han tycker att debatten om flygskam är fel väg att gå och att det vore mer effektivt med politiska förändringar av systemet.
– Systemet gynnar flyget och det måste Europas politiker ändra på. Flygbränslet är skattefritt, medan bilar betalar bränsleskatter. Det är ju bra om folk vill agera och ändra sina vanor, men det är fel att folk känner en börda på sina axlar, att det hänger på mig. När det egentligen hänger på systemet, säger Per J Andersson.
Handlar om fördelningspolitik
LO:s årliga semesterrapport visar att en tredjedel av alla arbetare inte har råd att göra någon semesterresa överhuvudtaget. En undersökning från Novus visar att nära hälften, 48 procent, av svenskarna skulle välja tåget före flyget eller bilen vid utlandsresor om det var billigare.
Per J Andersson menar att det är fel att kalla tågresande för en klassfråga.
– Inte specifikt tågresandet, men resande i sig är naturligtvis en klassfråga eftersom resande kostar pengar. Ju mer resurser man har desto mer kan man resa.
– En tågluff i Europa behöver inte bli dyrare än en tvåveckors-charter till Mallorca för en familj. Man kan bo på hostels av god standard och tågluffarkort är ganska billigt. Barn upp till 12 år reser gratis. Det gäller verkligen inte för flyget, säger Andersson.
Greger Henriksson håller med.
– Det som är en klassfråga är fördelningspolitiken. Hade jag varit timanställt vårdbiträde med flera barn så hade jag inte haft pengarna att göra de här resorna. Då hade jag varit jätte-glad att kunna ta en flygresa till säkert solsken. Det är inte konstigt. Det är en fråga om fördelningspolitik.
Vad kan en person med låg inkomst och begränsad tid göra om hen ändå vill försöka resa klimatsmart?
– Inte åka så långt bort. Det finns en föreställning om att en semester måste vara påkostad, men det ska handla om att byta miljö och vara avkopplande, säger Per J Andersson.
