Kalifornien har torra, blåsiga och ofta heta väderförhållanden från vår till sen höst och skogs- och markbränder är naturliga i stora delar av regionen. Före européernas ankomst brann större områden varje år än i dag, när modernt brandförsvar har begränsat utbredningen.

Men sedan 1970-talet brinner allt större områden igen och trenden pekar mot mer högintensiva bränder. En orsak är paradoxalt nog den effektiva brandbekämpningen som förändrat landskapet, och lett till att det finns mer brännbar växtlighet i dag än om det hade fått brinna friare de senaste hundra åren. Fler invånare och fler bostäder i områden som ofta brinner ökar också risken, eftersom de flesta bränder ­orsakas av människor.

Högre än genomsnittet

Men för att elden ska ta sig och spridas över större områden, oavsett tändande gnista, måste det vara tillräckligt torrt. Ett stort antal studier visar att den globala uppvärmningen har ökat risken för bränder i skog och mark över nästan hela jorden. Främst för att varmare luft betyder torrare växtlighet som brinner lättare. Kalifornien är inget undantag, tvärtom.

– Värme är en viktig komponent när det gäller bränder, så klimatförändringarna spelar sannolikt en roll även i Kalifornien, säger klimatologen Friederike Otto vid universitetet i Oxford.

I Kalifornien har medeltemperaturen under de senaste decennierna stigit tre gånger mer än genomsnittet globalt – 1,7 grader jämfört med 0,6 grader för världen som helhet. Sommarmedeltemperaturen har stigit ännu mer, och gjort de redan torra markerna och växtligheten ännu torrare.

– Avdunstningseffekten ökar exponentiellt med varje grad av uppvärmning. I en varmare värld blir vegetationen torrare. Även i Kalifornien där vegetationen vanligtvis är torr på hösten, säger Daniel Swain, klimatforskare vid UCLA, till National Geographic.

Situationen förvärras av att klimatförändringarna också påverkat jetströmmarna, vilket gör att värmeböljor kan vara längre än normalt

Längre säsong

Enligt brandmyndigheten Calfire har brandsäsongen blivit 75 dagar längre de senaste decennierna, med tidigare vårar och senare höstregn. Allt mindre snö samlas i bergen, och den smälter tidigare. Klimatförändringarna kan också ha påverkat höstvindarna som de senaste åren förvandlat bergsluttningar till brinnande infernon, och snabbt sprider bränderna över stora områden.

Exakt hur regn, snö och vindar påverkats av klimatförändringarna och vilken betydelse det har för bränderna är inte klarlagt, men att högre temperaturer och längre torrperioder ökar brandrisken är klart.

Fler blixtnedslag

Enligt National Weather Service (NWS) registrerades fler än 2 500 blixtnedslag i Bay Area och längs Central coast-området tidigare i augusti. Blixtnedslagen orsakade några av delstatens hittills största bränder. Om och hur blixtstormarna hänger ihop med klimatförändringarna är svårt att säga med exakthet, men enligt en studie från 2014 innebär varje grad högre ­temperatur 12 procent fler blixtnedslag.

En annan oroande utveckling, enligt Daniel Swain, är att årets bränder drabbat områden med joshuaträd och lövträd, ekosystem som normalt inte brinner.

– Det är alarmerande. Jag känner faktiskt inte till någon vegetationstyp som inte brinner i Kalifornien, säger Daniel Swain till New York Times.

Det är en utveckling som tydligt kan kopplas till senare års stigande medeltemperatur.