En milstolpe
Regeringen har följt domslutet och skärpt sina klimatmål, men den har ändå överklagat domen eftersom den anser att domstolen sysslar med politik.
– Detta handlar om hur domaren har blandat sig i något som kallas demokrati, och demokratin har därmed blivit åsidosatt, sa klimatministern Eric Wiebes till holländsk media tidigare i år.
Fallet har ofta setts som en milstolpe och en föregångare för liknande fall runt om i världen. Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, säger att det är en viktig demokratisk rättighet att kunna vända sig till domstol.
– Att få medborgerliga rättigheter prövade i domstol är i sig en grundläggande mänsklig rättighet. Anser vi att dessa rättigheter har blivit åsidosatta har vi rätt att vända oss till domstolen, och jag tycker att det är viktigt att vi kan använda den möjligheten.
Domen har ofta setts som en föregångare för liknande fall, men kommer signalvärdet att minska om Urgenda inte får rätt i andra instans?
– Signalvärdet blir ännu starkare om domen också upprätthålls i appellationsdomstolen. Sedan kanske man kan spekulera i att det sänks på marginalen om Urgenda inte får rätt, men flera andra processer är ju redan i gång, säger Jonas Ebbesson.
Barn har stämt USA
Även i USA förväntas en uppmärksammad rättegång i höst. I det så kallade Juliana-fallet har amerikanska ungdomar, bland annat klimatprofessorn James Hansens barnbarn, stämt staten för att ha agerat på ett sätt som ska ha försvårat klimatkrisen. Trump-administrationen har försökt stoppa fallet från att ens prövas i domstol, men ett beslut i högsta domstolen i juli klargjorde att fallet ska genomgå en rättslig process.
Även om detta kan ses som en viss framgång tror Jonas Ebbesson att det blir svårt för ungdomarna att få rätt i sak. Dels för att delar av de rättsliga grunder som ungdomarna åberopar hittills bara har stöd på delstatsnivå i USA, och inte på federal nivå. Dels eftersom det, till skillnad från i Holland, inte finns någon aktsamhetsskyldighet för staten på federal nivå.
– Juridiskt sätt skulle jag säga att det är ett ganska svagt mål. Som ungdomarna valt att driva målet måste de bevisa att staten genom sitt aktiva agerande har förvärrat utsläppen, det räcker inte att säga att staten inte har agerat som den borde ha gjort, säger Jonas Ebbeson.
Klimaträttegångarna har dock inte bara juridiskt värde, utan även ett politiskt. Och även om inte ungdomarna i USA får rätt i sak, så har fallet fört upp klimatförändringarna på den politiska dagordningen. Det i sin tur kan bidra till att allt fler länder stiftar klimatlagar likt den svenska och den som Storbritannien har haft sedan 2008. Och när lagarna väl finns på plats kan de vara grund för ytterligare klimaträttegångar.
– Klimatlagarna ser olika ut i olika länder, men jag tror att vi kommer att få se liknande processer i flera länder även i framtiden, säger Jonas Ebbesson.
På flera håll i världen bedrivs rättsfall mot stater som inte anses göra tillräckligt för att rädda klimatet.
Urgenda mot Holland
Organisationen Urgenda har krävt att Holland måste sänka sina utsläpp och fick rätt i lägre instans. Regeringen har överklagat och målet förväntas avgöras i oktober i år.
Julianamålet
Ungdomar i USA stämde med stöd av klimatforskaren James Hansen den amerikanska staten 2015 och fallet förväntas tas upp till prövning i oktober i år. Donald Trumps administration har utan framgång försökt stoppa att sakfrågan prövas i domstol.
Magnoliamålet
Flera ungdomsorganisationer, bland annat Push Sverige och Fältbiologerna, stämde staten för Vattenfalls försäljning av brunkolet i Tyskland. De fick dock avslag i både tingsrätt och hovrätt, och valde att inte överklaga till Högsta domstolen.
Klimatzaak mot Belgien
Klimatorganisationen Klimatzaak stämde den belgiska staten 2015 för att inte göra tillräckligt för att minska sina utsläpp. En rad procedurfrågor har gjort att själva sakfrågan inte har prövats ännu, men en dom förväntas under 2018.
Saúl Luciano Lliuya mot RWE
Den peruanska bonden Saúl Luciano Lliuya har stämt det tyska energibolaget RWE för att företaget medvetet har släppt ut växthusgaser i atmosfären, och detta har bidragit till att smälta glaciärer i Anderna vilket ökar risken för översvämningar i Lliuyas stad Huaraz. En domstol i lägre instans avslog stämningsansökan, men en högre instans har gett prövningstillstånd. Dom väntas under 2018.
Greenpeace mot norska staten
Organisationerna Greenpeace och Natur och ungdom stämde norska staten för att tillåta utökad oljeborrning i Barents hav. Oslo tingsrätt dömde i januari i år till norska statens fördel, varav organisationerna överklagade direkt till Högsta domstolen. Där fick de inte prövningstillstånd, och i stället väntas fallet tas i lagmansrätten (motsvarande svenska hovrätten) i november 2019.
Samer mot EU
Tillsammans med tio familjer från Europa, Kenya och Fiji har den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra stämt Europaparlamentet och Europeiska rådet för att få dem att sänka sina utsläppsmål. Målet, som kallas The People’s Climate Case, fisk en första liten seger när EU-domstolen i augusti accepterade målet för prövning. Nu ska EU svara på stämningsansökan under hösten.
