Samtidigt slopas den så kallade effektskatten på kärnkraft för att underlätta för energibolagen att driva kärnkraftverken med vinst. Att slopa skatten har varit ett krav från kränkraftsindustrin för att inte stänga ner samtliga kärnkraftverk till 2020. 

Orsaken är bland annat strålsäkerhetsmyndigheten kräver att svenska reaktorer senast 2020 ska vara utrustade med system för oberoende härdkylning för att få drivas vidare. Det innebär en kostnad på omkring 1 miljard kronor per reaktor, enligt Rolf Lindahl, kärnkraftsexpert på Greenpeace.

– Skrotad effektskatt skulle innebära att staten betalar för de säkerhetsinvesteringar kärnkraftsägarna måste göra. Det är ett fiffigt sätt att få loss pengar, säger han till Dagens ETC.

”Kan bara läggas ner av sina ägare”

Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson, är mycket nöjd med överenskommelsen, som hon kallar för "en historisk uppgörelse”.

– Idag är en historisk dag. De fem partierna i uppgörelsen har enats om en hundra procent förnybar energiproduktion. Inom ramen för helheten ställer sig Miljöpartiet bakom en utfasning av effektskatten, säger hon.

På frågan hur ett mål om 100 procent förnybart till år 2040 går ihop med beskedet att kärnkraften får fortsätta under överskådlig tid, svarade Ibrahim Baylan att uppgörelsen är en kompromiss, och att även om det blir tillåtet att bygga nya kärnkraftverk är det nästan ingen som tror att någon kommer göra det. 

– Det är en bedömningsfråga hur länge nuvarande reaktorer hänger med, men runt 2030 till 2040 skulle jag tro att ägarna lägger ned kärnkraften, sade han under presskonferensen.

Penilla Gunther, KD:s representant i energisamtalen, uttrycker samtidigt att det långsiktiga elproduktionsmålet nu tillåter att kärnkraften finns kvar längre än så.

– Med dagens energiuppgörelse kan ingen regering besluta att kärnkraften ska avvecklas. Den kan bara läggas ner av sina ägare, om det är ekonomiskt motiverat.

Miljörörelsen överlag positiv

Inom miljörörelsen var reaktionerna på överenskommelsen, trots fortsatt stöd för kärnkraft, överlag positiva.

– Naturskyddsföreningen hade velat att kommissionen satte ett mål om 100 procent förnybart redan till 2030. Styrkan i att nu få en bred parlamentarisk uppgörelse är dock viktigare. Den befintliga kärnkraften i Sverige är redan ålderstigen och kommer sannolikt att stängas tidigare än vad många tror, säger generalsekreterare Svante Axelsson i en kommentar.

Svensk Vindenergi är också positiv till att en överenskommelse nåtts, men menar samtidigt att målen om ökad förnybar produktion borde satts högre. Uppgörelsen innebär att den förnybara elproduktionen ska öka med minst 48 TWh till 2030, jämfört med 2002. Svensk Vindenergi har tidigare krävt en utbyggnad på minst 60 TWh år 2030.

Även Greenpeace hade velat se en större satsning:

– Energiöverenskommelsen sår små frön till en förnybar framtid. Samtidigt besprutar man energibranschen med 4,5 miljarder i skattelättnader för kärnkraft varje år. Det blir en kompromiss som riskerar att svensk energipolitik står still och stampar medan stora delar av världen genomför en energirevolution, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

Oklart om avgiften för kärnavfall höjs

Borttagandet av kärnkraftsskatten ska finansieras med höjd energiskatt på fyra öre per kilowattimme, som elkonsumenterna får betala. För ett genomsnittligt villahushåll innebär det 800 kronor mer i skatt. 

Man ska även utreda hur avgifterna till kärnavfallsfonden ska förändras, som ska finansiera kärnavfallshanteringen på sikt.

Enligt Lise Nordin (MP) innebär överenskommelsen att det blir möjligt att höja kärnavfallsavgiften, men den bilden delas inte av Moderaterna.

– Moderaternas utgångspunkt har varit att lösa ut kärnkraftens akuta utmaningar och risken att all kärnkraft stängs inom loppet av fem år, med alla de förödande effekter det skulle få. Nu ändrar vi placeringsregelverket för kärnavfallsfonden så att man underlättar ekonomiskt för att ha kvar kärnkraften under överskådlig tid, säger Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson för M.

Ibrahim Baylan svarar något kryptiskt om uppgörelsen innebär ökade eller minskade kostnader för kärnavfallet:

– Svaret är att det är både och.

”Köpt Moderaternas politik”

Överenskommelsen innebär utöver slopad effektskatt att systemet med elcertifikat (ett stöd till producenter av förnybar el) förlängs och utökas med 60 procent till 2030.

Miljöpartiet lyfter även fram att skadeståndsansvaret för kärnkraftsägarna höjs från 3 till 12 miljarder kronor. Det beslutade riksdagen redan 2010, men genomförandet har väntat på ett godkännande från andra EU-länder. Nu genomförs höjningen i förtid, utan de andra länderna.

Vänsterpartiet deltar inte i uppgörelsen, och partiledaren Jonas Sjöstedt är kritisk.

– Regeringen har helt köpt Moderaternas politik och anpassat hela upplägget till Moderaternas vilja. I den här uppgörelsen finns inget slutdatum för kärnkraften, det innebär att nya kärnkraftverk kan byggas. Därmed finns heller inget datum för när vi ska ha ett förnybart energisystem, säger han.

Även Liberalerna lämnade förhandlingarna tidigare under månaden efter att ha sagt nej till stora subventioner till vindkraften efter 2020.