BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men tjänsteresor med flyg nämns bara i en liten bisats i hållbarhetsrapporten. Trots att tjänsteresor, framför allt med flyg, står för över 80 procent av Chalmers totala utsläpp av koldioxid under ett år.
Fredrik Hörstedt är vicerektor med ansvar för nyttiggörande, det vill säga omvandla forskning till nytta i samhället, och hållbar utveckling.
– Den modell vi har som universitet, där vår verksamhet inom forskning och utbildning på många sätt bidrar till en hållbar utveckling av samhället, kräver att vi är aktiva på den globala arenan. Och då behöver våra forskare resa för att delta i konferenser och forskningsprojekt internationellt, säger han.
Samtidigt anser han att tjänsteresornas negativa inverkan på miljön är ett problem.
– Vi behöver optimera balansen. De negativa effekter på miljön som resandet innebär, måste vägas mot den nytta vårt deltagande globalt kan ge tillbaka till samhället, säger han.
Endast för resor över 50 mil
Chalmers har en resepolicy där det tydligt framgår att flyg endast ska användas för resor som är längre än 50 mil. Även vid längre resor ska tåg, båt eller buss om möjligt väljas framför flyg. Chalmers klimatkompenserar inte för sina flygresor, utan arbetar i stället enligt en egen modell.
– När vi jobbar med miljöarbete inom ett specifikt område, till exempel solceller, ser vi till att det får effekter även utanför den akademiska världen. Det innebär att vi dels får solceller som Chalmers har nytta av, dels går det att bedriva forskning på den anläggning vi byggt, och sedan sprider vi den kunskap vi får fram i samhället, säger Fredrik Hörstedt.
Han menar att det här sättet att arbeta borde gå att införa även inom området flygresor.
– Jag kan se att det finns potential att utveckla miljöarbetet inom det området. Jag skulle vilja att vi använder oss av en liknande modell när det gäller tjänsteresor; att vi bygger en kunskapsbas och tar fram ett arbetssätt för att få ner utsläppen, som vi sedan kan sprida i samhället, säger Fredrik Hörstedt.
Han fortsätter:
– Vi måste våga se att våra flygresor har en påtaglig miljöpåverkan. Nu, när vi fått tydliga siffror, har vi ett läge där vi kanske borde följa upp det här och tydligare fokusera på att försöka minska resornas påverkan på miljön.
Släpper ut mest
Göteborgs universitet hamnade 2016 på Naturvårdsverkets topplista över de statliga myndigheter som släpper ut mest koldioxid från flygresor som är längre än 50 mil. Utsläppen från anställdas flygresor, både längre och kortare, har stadigt ökat sedan 2010.
Färska siffror visar dock ett litet trendbrott för 2017 – utsläppen från både längre och kortare flygresor minskar något. Men de är fortfarande högre än siffrorna från 2015. Göteborgs universitet förklarar det ökande antalet flygresor med att universitetet har en ”överordnad målsättning om att öka internationaliseringen”. Den uttalade ambitionen att vara ett globalt lärosäte går alltså före den klimatpåverkan flyget har. Samtidigt har Göteborgs universitet länge hållit ögonen på tjänsteresor med flyg.
– Vi klimatkompenserar alla våra flygresor sedan 2012, säger Eddi Omrcen, hållbarhetsstrateg på Göteborgs universitet.
De första åren kompenserade de enligt CDM, Clean Development Mechanism, där man investerar i projekt i för att minska utsläppen i utvecklingsländer för att balansera de egna utsläppen.
– Våra forskare och professorer ansåg att det var för låga tariffer för att göra skillnad, att det inte skapade inte någon beteendeförändring. Men att det var ett bra sätt att tydliggöra vår klimatpåverkan från resor. Marknaden för klimatkompensation och CDM-projekt ansågs bli allt för osäker så 2014 övergick vi i stället att skapa en intern klimatfond, berättar Eddi Omrcen.
Sedan två år tillbaka klimatkompenseras varje tjänsteresa med flyg med 118 kronor. Pengarna går till en intern fond där projektpengar kan sökas. Kravet är att projektet innebär eller leder till minskad klimatpåverkan. Det senaste året har 2,3 miljoner delats ut.
Att tjänsteresandet ökat så markant på senare år har flera förklaringar, enligt Eddi Omrcen.
– Vi har ju ett ökande antal anställda och studenter, och det genererar i sig mer resande och mer utsläpp. Våra forskare och studenter uppmuntras att besöka konferenser och projekt i andra länder, det finns ett lärande i att delta på den globala arenan.
Samtidigt medger han att det här är ett område universitetet brottas med.
– Vi vet att våra resor påverkar miljön negativt, samtidigt som vi har ett uttalat mål att vara ett globalt universitet, säger han.
Men han tror inte på att vända utvecklingen. Resor kommer även fortsättningsvis att behövas.
– Jag skulle vilja se en utveckling med en högre flygskatt där flyget kostar vad det borde kosta i miljöpåverkan, säger Eddi Omrcen. Då skulle vi inte behöva hålla på och kompensera.
