Tiden efter att hon meddelat sin avgång har hon bland annat använt till att försöka locka unga till politiken. Under hösten har Isabella Lövin deltagit i digitala samtal med högstadie- och gymnasieklasser, ungdomsorganisationer som arbetar med klimatfrågan samt politikerskolan Höj rösten.
– Jag börjar nu avsluta min tid i politiken och jag känner så starkt att det är viktigt att man försöker överbrygga avståndet mellan politiker och medborgare och inte minst att unga ska känna att även de måste vara med och påverka och ta ett ansvar för demokratin, säger Isabella Lövin till Dagens ETC.
Oroad över demokratin
Mötena har gett henne intrycket att unga är glada över att kunna ha en dialog med en högt uppsatt politiker och att de är nyfikna på att lära sig mer om hur det går till i politiken. Men hon lämnar också med en oro över demokratins tillstånd. De senaste dagarnas politiska turbulens i USA, med stormningen av Kapitolium, hänger över intervjun.
– Det är skrämmande att det finns ett politikerförakt, ett avstånd mellan de folkvalda och människor idag som är direkt farligt. Jag vill kunna bidra så mycket jag kan för att förklara hur politik fungerar och att det är genom den som man kan förändra, säger Isabella Lövin.
Samtidigt kanaliseras det politiska engagemanget i allt mindre utsträckning genom de politiska partierna. Under 2019, det senaste året som det finns statistik för, såg alla partier med undantag för Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sina medlemstal svikta. Miljöpartiet tappade då en av sex medlemmar (från 12 400 till 10 500) medan Socialdemokraterna förlorade flest anhängare i absoluta tal (4 727 stycken). Istället har klimatengagemanget tagit sig andra uttryck: skolstrejker, demonstrationer, flygskam, vegonorm samt blockader av gator, fossilgasterminaler och råoljehamnar.
13 ungdomsorganisationer
Isabella Lövin har tagit initiativ till kontaktytor där unga kan träffa politiker utan att behöva vara med i ett parti. Hon vill bland annat att unga ska ha en central roll i utformningen och genomförandet av den stora miljökonferens som regeringen vill hålla i Stockholm år 2022. Nyligen träffade hon 13 stora ungdomsorganisationer för att lyssna till deras visioner och oro. Samtidigt står Isabella Lövin fast vid att politiken är det mest effektiva sättet att förändra samhället.
– Att lajka saker på Facebook och att demonstrera, det är ett sätt att visa sin åsikt. Men ska man verkligen förändra saker i samhället så måste man vara beredd att också ta ett ansvar och förändra inifrån. Det var den slutsatsen jag drog när jag gick in i politiken ganska sent i livet, säger hon och fortsätter:
– Självklart finns det många vägar att påverka samhället på men man får inte glömma bort politiken helt och hållet. I vilka politikers händer ska vi lägga ansvaret för framtiden? Jag tror att man måste förstå att för att en demokrati ska fungera så måste var och en av oss vara beredd att gå in och axla ett ansvar åtminstone en tid.
”Försöker vara ett öppet parti”
Varför är det då så svårt att få unga att engagera sig politiskt? Intrycket som Isabella Lövin har med sig från sina möten är att många inte känner att det är så inbjudande att gå in i politiken idag.
– Dels kan det bero på partierna själva. Det är jätteviktigt för alla politiska partier att tänka kring det. Miljöpartiet försöker vara ett öppet parti men det finns alltid utrymme för förbättring. Sen har vi ett samhällsklimat där många är väldigt otåliga. Det är svårt att bemöta det på något annat sätt än att det tar tid med demokrati. Jag sympatiserar till 100 procent med alla de unga som säger att vi ska lyssna på vetenskapen och att vi måste ändra hela vårt samhälle nu. Men det funkar inte så att man vrider på en knapp och så förändras hela samhället i ett enda slag. Man måste få med sig en majoritet i riksdagen, och alla partier behöver driva de här frågorna. Då måste man ställa krav på politikerna eller gå in i politiken själv och förändra.
Simon Boerenbeker Klang
19, är student och bor i Göteborg. Han är främst engagerad i nätverket Stoppa Preemraff men utesluter inte att han en dag engagerar sig partipolitiskt.
– Jag tror på politikens kraft att förändra samhället, men så ser det inte ut idag. Jag vill se modiga politiker som inte ställer grupper av människor, som egentligen sitter i samma båt, mot varandra. Såväl klimatrörelsen som bensinupproret kan jobba tillsammans för att klimatomställningen ska ses på systemnivå och inte på individnivå, och därmed garantera att vi hanterar klimatkrisen på riktigt och att det inte blir en klassfråga.
Sally Mattsson
26, Mölndal, jobbar med IT och har studerat miljöfrågor. Mellan 2008 och 2015 var hon med i MUF. Idag driver hon bland annat projektet ”Resan mot ett fossilfritt liv”.
– Det var när jag hörde klimatforskaren Johan Rockström sommarprata 2015 som jag bestämde mig för att lägga all min kraft på klimatet. Men jag visste hur det funkar i politiken, att man delar upp politikområdena i ämnen medan klimatfrågan behöver genomsyra allt. Ibland funderar jag på att engagera mig politiskt igen, men det känns dumt att låsa sig till partipolitik när alla partier står långt ifrån det som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Klimatfrågan har också fått en vänsterstämpel som gör den svår att driva i ett borgerligt parti.
Lan Pham
24, bor i Malmö och studerar. Hon är aktiv i klimatrörelsen Extinction Rebellion.
– Att våra politiker blir valda under en fyraårsperiod leder till kortsiktigt politiskt spel som inte löser några problem. Undersökningar visar att politiker känner sig osäkra kring vilket stöd de har vid politiska beslut i klimatfrågan. Historien visar att stora samhällsförändringar sker när en tillräckligt stor del av befolkningen kollektivt utmanar systemet, inte när vi fortsätter verka inom systemet. Därför väljer jag aktivism.
