Den Europeiska investeringsbanken EIB är världens största multilaterala långivare. Banken ägs gemensamt av EU:s medlemsstater och presenterar sig som ”den största finansiären av klimatprojekt” på hemsidan. Det hindrar inte att banken också lånade ut mer än 11 miljarder euro åren 2013–2017 till fossila energiprojekt – större delen till gasinfrastruktur. Men sedan i somras är det tydligt att banken på allvar vill fasa ut alla investeringar i fossila bränslen. Beslut om att inte längre finansiera kolprojekt är redan taget. Och i juli lade EIB fram ett förslag till ny utlåningspolicy med förbud mot alla typer av fossila bränsleprojekt, även investeringar i fossilgas.
”Som ett resultat av detta kommer alla bankens investeringar i energisektorn vara helt i linje med Parisavtalet”, skriver banken i förslaget.
Starkt motstånd
Men flera stora EU-länder, som Italien, Polen och framförallt Tyskland, är inte beredda att skriva under på investeringsförbud för fossilgas. Och de har EU-kommissionen med sig.
– Gasprojekt är nära knutna till politiska, geopolitiska och industriella intressen i många medlemsstater i Europa. För att spela en roll i detta driver EU-kommissionen det som kallas Projects of common interests, PCI, säger Lisa Fisher, politisk analytiker på den gröna tankesmedjan E3G (Third Generation Environmentalism).
PCI skapades från början för att garantera unionens energisäkerhet genom ett nätverk av bland annat gasinfrastruktur med planerat slutdatum 2020. Men projektet tuffar på, och så sent som i oktober gav kommissionen genom PCI sitt stöd till 55 nya gasprojekt.
– Detta har skapat förväntningar hos medlemsstaterna om framtida finansiella flöden som nu är svåra för kommissionen att ta tillbaka, säger Lisa Fischer.
Betydande kryphål
För att öka chanserna att få igenom en ny lånepolicy presenterade EIB i september ett reviderat förslag som lämnar flera dörrar öppna för fortsatta investeringar i fossil gas.
Det är detta nya förslag styrelsen väntas fatta beslut om imorgon torsdag.
– Jag tror att beslutet landar i ett förbud mot fossilbränsleprojekt efter år 2021, men med en del undantag för exempelvis fossila gaskraftverk som lever upp till vissa utsläppskrav. Om de här undantagen hålls strikt begränsade vore det ett stort steg framåt, och en stark signal inför COP25 i Madrid att Europa på allvar vill gå längre i klimatarbetet, säger hon.
Den väntade skärpningen av lånepolicyn är betydelsefull också med tanke på att EU:s regler för både infrastruktursatsningar och gasmarknaden ska ses över nästa år, menar Lisa Fisher.
– Det budskap EIB försökte få igenom – att finansiering av fossilgas varken är nödvändig eller försvarbar längre – är viktigt i det sammanhanget. Samtidigt visar motståndet att det kommer att bli en tuff match. Att få Tyskland att inta en mer progressiv position kommer att bli avgörande, säger Lisa Fischer.