Enligt Cementa finns det kalk motsvarande åtta månaders brytning kvar på nuvarande tillstånd. Fortsatt brytning förutsätter att företaget kan fortsätta pumpa bort grundvatten från täkterna, som annars kommer att vattenfyllas. Även för detta krävs förnyat tillstånd.
”Allvarliga konsekvenser”
För att hålla igång Cementas verksamhet i Slite så länge som möjligt inom ramen för nuvarande tillstånd vill regeringen därför ändra i förordningen om vattenverksamheter.
– Det är ovanligt att man vill skapa en speciallagstiftning för ett enskilt företag i Sverige, vi kan inte påminna oss att det har hänt tidigare, säger Katrin Herrlin Sjöberg, samordnare på Vattenmyndigheten för södra Östersjön.
Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) är syftet med de extraordinära åtgärderna att ”minska risken för allvarliga samhällskonsekvenser”, som regeringen menar kan uppstå för bland annat byggindustrin och energiomställningen om brytningen upphör i höst.
Försämring av grundvattnet
Inte lika mycket har rapporterats om riskerna och de allvarliga konsekvenser som kan uppstå för grundvattnet, och därmed dricksvattnet och känsliga och unika naturområden i närheten av täkterna, om brytningen tillåts fortsätta.
– I grund och botten handlar det om vem som ska få tillgång till grundvattnet och vad vi ska ha det till. Ska vi dricka det eller något annat? Det är det som ska prövas i rätten, och för att göra de bedömningarna krävs ett gediget underlag, säger Katrin Herrlin Sjöberg.
Redan idag är grundvattnet påverkat av kalkbrytningen. Saltvatten tränger in och grundvattennivån sjunker.
– Grundvattenförekomsten har blivit sämre både i kvantitet och kemisk kvalitet. God status, som den juridiskt bindande miljökvalitetsnormen för området kräver, innebär att det råder balans mellan mängden vatten som tas ut och den tillgängliga resursen. Det gör det inte här, säger hon.
Istället dras allt större mängder klorid och sulfat in i grundvattenförekomsten när nytt grundvatten i tillräcklig mängd inte längre tränger undan saltvattnet.
– Det är också så att berggrunden, som består av kalksten, har omfattande spricksystem. Sprickorna leder vatten, precis hur vet vi inte. Cementa har inte förmått beskriva spricksystemen och deras betydelse för den lokala hydrogeologin och skyddsobjekten. Det finns Natura 2000-områden med många skyddsvärda arter runtomkring täkten File Hajdar, som också är beroende av grundvattnet, säger Katrin Herrlin Sjöberg.
Det kommunala dricksvattnet och vattnet i enskilda brunnar i området riskerar också att bli sämre, i förlängningen hotas områdets dricksvattenförsörjning.
– Även sjön Tingstädeträsk kan påverkas, särskilt fiskbestånden i sjön.
Pumpas ut i Östersjön
Det är alltså inte bara landets cementförsörjning som står på spel när framtiden för kalkbrytningen i Slite ska avgöras. Om regeringen får sin vilja igenom och brytningen kan fortsätta till nästa sommar kommer upp till en miljon kubikmeter grundvatten även fortsättningsvis att pumpas ut i Östersjön – från ett område som redan idag hotas av allvarlig vattenbrist.
Det är dock oklart om regeringens juridiska krumbukter kommer att gå att genomföra. Remissvar från en rad myndigheter pekar mot betydande svårigheter. En ändring i Miljö-
balken kräver riksdagsbeslut och det är inte säkert att den föreslagna ändringen i förordningen om vattenverksamheter leder någon vart.
Kan granskas av EU
Också Vattenmyndigheten för Södra Östersjön ser flera svårigheter i sitt remissvar till regeringen.
– Regeringen vill göra en ändring i förordningen som lägger ansvaret på länsstyrelsen i Gotland att besluta om länspumpningen ska kunna bedömas ha liten vattenpåverkan, och därmed inte kräva tillstånd, bara anmälan. Men eftersom ärendet uppfyller kriterierna för ”betydande påverkan” så kan inte Länsstyrelsen ta det beslutet, det blir ett moment 22.
Dessutom kan inte länsstyrelsen på Gotland besluta om ett anmälningsärende, när samma ärende ligger hos Högsta domstolen, så kallat litis pendens.
– Eftersom grundvattenförekomsten försämrats och Sverige inte vidtagit andra åtgärder än att försöka göra en tillståndsplikt till en anmälningsplikt, så löper regeringen också risk att granskas av EU-kommissionen.
Lika för alla
Cementa-målet ställer vattenfrågorna på sin spets, säger Katrin Herrlin Sjöberg.
– Vilken är politikens inriktning när olika intressen ställs mot varandra? Vilka underlag ska krävas? Hur säkra ska vi vara om hur dricksvattenförsörjning och naturskydd påverkas innan tillstånd ges?
En annan fråga handlar om vilka konsekvenser regeringens agerande kan få långsiktigt, om åtgärderna genomförs.
Katrin Herrlin Sjöberg ser flera risker.
– Lagstiftning ska vara förutsägbar, transparent och lika för alla. Vad händer om man skapar särskild lagstiftning för ett företag? Nordkalk eller LKAB kanske säger att den här lagstiftningen gäller inte oss, eller det här gjorde ni inte för oss. Vi bör nog lyfta blicken och diskutera frågan i ett vidare perspektiv, säger Katrin Herrlin Sjöberg.
Tidslinje
1 oktober 2010
Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Nacka tingsrätt beslutar om Cementas nuvarande tillstånd för kalkbrytning i dagbrotten på File Hajdar och i Västra brottet i Slite.
28 december 2017
Cementa lämnar in ansökan om fortsatt och utökat brytningstillstånd på File Hajdar (under tiden 2021-2041) och i Västra brottet (till cirka 2025) , till MMD vid tingsrätten i Nacka.
17 januari 2020
MMD ger Cementa tillstånd att fortsätta bryta kalk och märgelsten i de båda dagbrotten på Gotland.
27 januari 2020
Naturvårdsverket överklagar MMD:s dom till den högre instansen Mark- och miljööverdomstolen (Möd) vid Svea hovrätt.
6 februari 2020
Även länsstyrelsen i Gotlands län överklagar MMD:s dom. Det gör också fyra organisationer samt tolv privatpersoner.
1 april 2020
Svea hovrätt meddelar att Cementas ansökan prövas i Mark- och miljööverdomstolen (Möd).
5 oktober 2020
Huvudförhandlingen om Cementas täktansökan inleds i Möd.
7 juli 2021
Möd undanröjer MMD:s dom och avvisar Cementas ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet, med hänvisning till att Cementa inte presenterat en fullgod miljökonsekvensbeskrivning.
22 juli 2021
Cementa överklagar Möds beslut till högsta domstolen.
4 augusti 2021
Regeringen skickar ut promemorian ”Anmälningsplikt för att leda bort grundvatten från kalkstenstäkter” på remiss. Förslaget innebär att det, tillfälligt, ska räcka med anmälningsplikt istället för tillstånd för att länsa vatten i dagbrotten.
10 augusti 2021
Regeringen meddelar att tillfälliga förändringar i Miljöbalken förbereds för att Cementa ska få ytterligare tid på sig att bryta kalksten i Slite.
11 augusti 2021
Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb säger till Svenska Dagbladet att företaget överväger att börja om i första instans med en ny tillståndsansökan, om högsta domstolen inte ger prövningstillstånd.
31 oktober 2021
Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite går ut.
