– Planen är inte tillräckligt konkret. Den talar inte om vem som ska göra vad eller när, och den talar inte om vilka resultat man kan förvänta sig. Den är helt enkelt för luddig, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och ledamot i rådet.
– Det saknas effektbedömningar. Det saknas tydliga tidsplaner. Mycket handlar om att starta utredningar. Men det står inte när de ska börja, bli färdiga eller när man ska komma igång med åtgärder. Det saknas resurser för att genomföra planen. Och det saknas en tydlig ansvarsfördelning. Därför ger vi planen delvis underkänt, säger rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna.
För svag och för diffus?
– Ja. Och arbetet går inte tillräckligt fort. Det är bråttom. Det är inte många handlingsplaner som kommer att hinnas med innan klimatmålen ska uppnås. Det gäller att bryta den trend som vi har idag. Utsläppen minskar inte i tillnärmelsevis den takt som de skulle behöva göra, säger rådets ordförande Ingrid Bonde.
Måste minska snabbare
Under de senaste åren har Sveriges utsläpp minskat med en knapp procent per år. För att klara Sveriges klimatmål, netto nollutsläpp år 2045, måste utsläppen minska betydligt snabbare, med 5–8 procent per år.
I brist på bedömningar från regeringen har Klimatpolitiska rådet gjort en egen beräkning av hur dagens politik och föreslagna åtgärder beräknas minska utsläppen. I närtid, fram till 2023, räknar rådet med att åtgärderna kan minska utsläppen med 1–1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en utsläppsminskning mindre än 0,7 procent per år.
Effekterna på sikt är svårare att bedöma, eftersom mycket av de åtgärder som föreslås i regeringens klimatplan består av utredningar och saknar tidsangivelser och specifikation.
– I den bästa av alla världar, om ambitionerna som finns i planen verkställs omedelbart, optimalt och med absolut största möjliga effekt, då skulle åtgärderna sammantaget kunna minska dagens utsläpp med en knapp tredjedel till år 2045, säger Ingrid Bonde.
Nuvarande politik kan enligt rådet få ner utsläppen med 35 procent till år 2045. Regeringens handlingsplan kan i bästa fall bidra med ytterligare 28 procent. Därmed återstår 37 procent av utsläppen, framför allt inom jordbruk och industri.
Att åtgärderna inte räcker till och, framför allt, att regeringen inte anger hur de förväntas bidra till att klimatmålen uppnås, innebär enligt Klimatpolitiska rådet att regeringen inte lever upp till klimatlagen.
Vad betyder det här rent juridiskt?
– Det ska bli intressant att se. Runtom i världen, till exempel i Storbritannien och Nederländerna, har domstolar börjat använda de klimatlagar som finns för att säga att regeringens politik, och i några fall enskilda projekt, inte är lagliga i relation till klimatlagen, säger Tomas Kåberger.
Så man kan tänka sig att en miljöorganisation ställer regeringen inför rätta?
– Ja, det kan man tänka sig, säger Tomas Kåberger.
– Det här är ju inte vårt mål. Vi hoppas att regeringen ska lyssna på våra rekommendationer. Men vi kan se att det sker i Europa, säger Johan Kuylenstierna.
”Bättre bedömingar”
När rådets rapport under torsdagen överlämnades till regeringen så höll miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) inte med om att regeringen inte lever upp till klimatlagen. Bland annat underströk hon att regeringens handlingsplan är den första som lagts fram – klimatarbetet kommer att stärkas gradvis – och att Naturvårdsverket getts i uppdrag att beräkna hur regeringens åtgärder kan minska utsläppen.
– Vår tolkning är att vi uppfyller klimatlagens krav, sa hon i samband med överlämnandet.
Ingrid Bonde:
– Vi hoppas framför allt att man konkretiserar klimathandlingsplanen, att man tidsätter åtgärderna, att man resurssätter dom. Naturligtvis vill vi också se bättre bedömningar av effekterna. Men det viktigaste nu är att omsätta de förslag som finns till faktisk handling.
Tomas Kåberger:
– En viktig åtgärd vore att se till att de färdplaner som tagits fram för att ställa om svensk industri faktiskt förverkligas. Här handlar det om att staten behöver finansiera teknisk och industriell utveckling. Det har staten traditionellt varit duktig på. Och det skulle passa väldigt bra under kommande år, när vi sannolikt kommer att behöva initiativ för att stimulera den ekonomiska utvecklingen.
