Hur detta mål ska utformas har dock lett till stor oenighet i Miljömålsberedningen och in i det sista är det oklart om partierna kommer att kunna komma överens. Inför ­slutförhandlingen på torsdag ser läget inte särskilt ljust ut, säger Amanda Palmstierna, riksdagsledamot för Miljöpartiet och en av ledamöterna i Miljömålsberedningen. 

– Men det rör på sig väldigt snabbt nu och det finns fortfarande en strimma hopp kvar att vi ska lyckas landa i något. Samtidigt är jag uppriktigt förbannad över att det inte verkar finnas någon genuin vilja hos högerpartierna att sluta upp bakom ett mål som är i linje med Parisavtalet. Vi måste ta modiga beslut för att komma framåt i klimatarbetet, säger hon. 

Flera förslag på bordet

På förhandlingsbordet ligger just nu flera underlag varav ett, som har starkast stöd från V och MP, föreslår att de utsläpp som skapas av svenskarnas konsumtion ska vara i linje med Parisavtalet så att den globala upphettningen hålls under två – men helst 1,5 – grader. År 2050 ska då utsläppen vara nettonoll, även om både MP och V hade velat se ett tidigare årtal för att göra Sverige till föregångsland.

Borgerliga partier, däribland M och C, har presenterat ­motförslag varav det mest ­uppmärksammade handlar om att klimatnyttan från svensk export ska kunna kvittas mot utsläpp kopplade till konsumtion.

– Ett rakt mål kan i slutändan leda till vi måste sluta konsumera eller handla med omvärlden. Det är inte ett önskvärt mål för någon, säger Rickard Nordin, Centerpartiets representant i miljömålsberedningen, till Dagens industri.

Socialdemokraterna har ett kongressbeslut på att man vill se ett tydligt mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Samtidigt är partiets ambition att det slutgiltiga förslaget får ett brett stöd i riksdagen.

Kommer att reservera sig

MP har meddelat att de kommer att reservera sig mot de borgerliga partiernas så kallade ”kvittnings-förslag” .

– De vill kvitta utsläpp från konsumtion för att sänka ambitionen. Vi tycker också det är bra att ha ett separat mål för ökad export av klimatsmarta produkter, men att blanda in det i ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp leder till att vi riskerar att få ett mål som ser bra ut på pappret, men i atmosfären stiger utsläppen, säger Amanda Palmstierna.

Hon påpekar att det – i motsats till när det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen – varken finns statistik eller utarbetade metoder för att räkna på exportens klimatnytta idag, vilket gör att en sådant mål snarare blir en form av greenwashing.