Reglerna för skogens skötsel finns i skogsvårdslagen och miljöbalken. Artskyddsförordningen är en del av miljöbalken och speglar nästan ordagrant EU:s naturvårdsdirektiv, som stadgar att det är förbjudet att döda, skada eller störa fridlysta arter.

– Lagen säger också att allt skogsbruk som innebär exploatering av naturvärden måste bedömas utifrån vilken påverkan åtgärderna har på livsmiljöer och de arter som lever där, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige.

Ett grundläggande krav för bedömningen är att det finns kunskap om vilka naturvärden som faktiskt finns på den aktuella platsen, framhåller han.

Men sedan 2006 har ingen större systematisk inventering av så kallade nyckelbiotoper genomförts i Sverige. En landsomfattande inventering var på gång 2018, men i enlighet med Januariavtalet mellan S, C, MP och L upphörde registreringen av nyckelbiotoper helt. 

– Och eftersom markägare i stort sett utelämnar eller saknar den kunskap som krävs är det idag till stor del upp till den ideella naturvården att uppfylla kunskapskravet. Följden blir att vi utmålas som ett problem för skogsbruket, säger Daniel Bengtsson.

Idag kan markägare ansöka om att avregistrera nykelbiotoper på sin mark.

Hittills har 212 nyckelbiotoper avregistrerats, och uppemot 10 000 plockats bort från Skogsstyrelsens karttjänster, enligt en undersökning utförd av tidningen Arbetaren.

Kunskap negligeras

Men även den kunskap som fortfarande finns kvar förbises till stor del. I förra veckan berättade Dagens ETC hur ett skogsparti i Västerviks kommun i höstas jämnades med marken trots domstolsförbud. Det vara bara en av ett 60-tal avverkningsanmälningar under 2023 i Kalmar län där miljöorganisationen Tjust skogsgrupp gjort SKS uppmärksam på att att det fanns fridlysta arter. 

– Inte i något enda av dessa fall har Skogsstyrelsen fattat beslut gällande hänsynsåtgärder i enlighet med lagstiftningen, säger Magnus Kasselstrand, fågelskyddsansvarig på Tjust skogsgrupp.

Skärpta urvalskriterier

Kalmar distrikt är inget undantag. Naturskyddsföreningen presenterade nyss en analys av Skogsstyrelsens automatiska system för granskning av avverkningsanmälningar. Den visar att systemet missar så gott som alla inrapporterade fynd av de åtta fridlysta fågelarter som ingår i föreningens analys. 

I hopp om att SKS ska ändra sin handläggning har Naturskyddsföreningen överklagat ett antal av statliga Sveaskogs avverkningsanmälningar.

– Den automatiska granskningen bortser från så mycket information att myndigheten inte lever upp till de krav Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast. Nämligen att SKS måste kunna utesluta att en skogsavverkning innebär att en fridlyst art dödas, skadas eller störs, säger Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Under senare år har SKS successivt skärpt de urvalskriterier i systemet som ligger till grund för den automatiska granskningen. De är nu mycket snäva framhåller både Josia Hort och andra experter Dagens ETC talat med. Det gör att allt färre ärenden granskas manuellt.  Exakt hur granskningen är utformad är däremot oklart.

– SKS har sekretessbelagt en stor del av informationen om hur analysen går till, säger Josia Hort.

Andelen ärenden som bara granskas automatiskt har stigit från några procent 2020 till 53 procent 2022, enligt honom.

– I sin årsredovisning motiverar SKS skärpningen med effektivitetsskäl, och uttrycker en ambition att ytterligare öka andelen som enbart granskas automatiskt.

Ökat tryck

Skogsstyrelsen är, liksom många andra myndigheter, i behov av mer resurser. Enligt myndighetens generaldirektör Herman Sundqvist skulle anslagen behöva höjas med en femtedel. Det framgår av en skrivelse han och styrelsen lämnat till regeringen strax före jul.

Men ökade resurser löser inte myndighetens huvudsakliga problem som enligt skrivelsen är ”rättsutvecklingen”, det vill säga att domstolar under senare år ökat trycket på myndigheten att tillämpa artskyddsförordningen och naturvårdsdirektiven.

– Det är ett stort antal domar som meddelatsav mark- och miljödomstolarna efter att miljöorganisationer överklagat skogsstyrelsens underlåtenhet att fatta beslut när en avverkningsanmälan kommit in, säger Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet.

I sin skrivelse till regeringen nämner Herman Sundqvist också vad som kommit att kallas Skydda skogen-målen i sin beskrivning av rättsutvecklingen. Dessa mål avgjordes av EU-domstolen.

– De klargör att svenskt skogsbruk inte lever upp till EU-lagstiftningen. EU kräver att det finns en förebyggande strategi för att bevara särskilt utpekade naturvärden och att denna måste vara juridiskt bindande, säger Daniel Bengtsson på Birdlife Sverige.

I Sverige finns det visserligen skogsbruksplaner, konstaterar han.

– Men de är frivilliga att ta fram och följa, vilket diskvalificerar dem i juridisk bemärkelse, säger Daniel Bengtsson och tillägger:

– Det är horribelt att det tagit Sverige tjugo år att börja tillämpa skogslagstiftningen. Oanade mängder oersättliga naturvärden har därmed gått förlorade.

”I farans riktning”

Miljörättsprofessor Jan Darpö har svårt att se vilka regeländringar SKS och Herman Sundqvist önskar sig av regeringen, eftersom reglerna bestämts på EU-nivå.

– Möjligen är Herman Sundqvist ute efter att miljöorganisationerna inte ska få överklaga Skogsstyrelsens passivitet. SKS vill inte att någon ska kunna lägga sig i deras beslut. De har varit väldigt aktiva för att försöka få stopp på det, säger han.

Frågan gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen som i sin tolkning av skogsvårdslagen gav myndigheten rätt. Då vände sig miljöorganisationerna till mark- och miljödomstolarna som med stöd av miljöbalken och EU-rätt 2020 slog fast allmänhetens rätt att klaga. Efter det har antalet överklaganden ”exploderat”, enligt Jan Darpö.

– Det handlar om över 100 beslut de senaste två, tre åren.

Han tror att SKS skrivelse till regeringen kommer att hamna hos Tidöregeringens nya skogsutredning.

– Det är möjligt att man där försöker göra så att icke-besluten inte ska gå att överklaga under miljöbalken i miljödomstolarna längre, det ligger nog i farans riktning. Då blir det förvaltningsdomstolarna som är ovana vid de här frågorna som får bedöma, säger Jan Darpö.

Fotnot: Dagens ETC har sökt Skogsvårdsstyrelsen men myndigheten har inte haft möjlighet att svara före pressläggning.