Djuphavet är den sista platsen på jorden som varken utforskats helt eller påverkats av människan. Att bedriva gruvdrift på botten av djuphavet är förknippat med stora och svåröverblickbara risker. Men i jakt på metaller som kobolt, nickel och koppar samt sällsynta jordartsmetaller står gruvbolag redo att gräva på 4 000 till 6 000 meters djup. Bland dem det kanadensiska djuphavsgruvbolaget The Metals Company, TMC. För några år sedan försökte TMC, tillsammans med önationen Nauru, pressa FN:s havsbottenmyndighet ISA att ge tillstånd till den allra första exploateringen på djuphavsbotten. Nu har bolaget inlett förhandlingar med Trump-administrationen, vilket väckt oro världen över.
I skrivande stund motsätter sig 30 länder gruvdrift på djuphavsbotten och kräver att rättigheter för utvinning inte delas ut – varken på nationellt eller internationellt vatten – förrän kunskapsläget är större kring hur djur och ekosystem kommer att påverkas. TMC å sin sida menar att de har tillräckligt med kunskap för att kunna ”hantera miljörisker”.
Med hjälp av fjärrstyrda traktorer vill TMC bryta så kallade noduler, små potatisliknande klumpar rika på metaller från havets djup i Clarion Clipperton Zone, ett område lika stort som Europa i Stilla havet mellan Mexiko och Hawaii. Området räknas som internationellt vatten och bara under de senaste åren har forskare hittat mer än 5 000 nya arter djupt nere i havet.
Nyheten om TMC:s offensiv i USA kommer vid en tidpunkt när allt fler röster höjs mot gruvbrytning på havsbotten. Förutom miljörörelsen som aktivt arbetat mot djuphavsborrning har både forskare och EU-parlamentariker protesterat bland annat mot att norska stortinget i början av förra året röstade ja till gruvdrift på havsbotten. Protesterna resulterade i att Norge i december meddelade att de tills vidare inte kommer att dela ut rättigheter för utvinning i djuphavet.
FN-organet ISA, som inrättades 1994 och har ratificerats av 169 länder plus EU, är den myndighet som bestämmer över utvinning i internationellt vatten. USA har dock inte ratificerat fördraget och ISA har uttryckt ”djup oro” över att TMC inlett en process med Trumpadministrationen för att ansöka om prospektering och tillstånd att utvinna mineraler från havsbotten.
I ett uttalande säger generalsekreteraren för ISA, Leticia Carvalho, att ”alla ensidiga åtgärder innebär en kränkning av internationell rätt och undergräva de grundläggande principerna för multilateralism, fredlig användning av haven och ramverket för kollektiv styrning”.
Även miljöorganisationer stämmer in i kritiken: TMC:s ”åtgärd vidmakthåller den hänsynslösa kapplöpningen om resurser vars konsekvenser vi vet kommer att vara katastrofala över hela världen”, säger Louisa Casson, kampanjledare på Greenpeace International.
”Stilla havet är inte fastigheter som kan köpas, säljas eller stjälas".
