Förra året kostade en utsläppsrätt i genomsnitt 893 kronor, att jämföra med knappt 56 kronor 2017.
Prisökningen innebär ett miljardregn över svenska massabruk. Förra året släpptebranschen ut 650 000 ton fossil koldioxid, samtidigt som den tilldelades utsläppsrätter för närmare tre miljoner ton. Det visar en granskning som Sveriges Natur genomfört tillsammans med datajournalister på nyhetssajten Newsworthy.
Anledningen till att massabruken tilldelas så många gratis utsläppsrätter är att de till stor del gått över från olja till svartlut i produktionen av el och processvärme, och därmed bytt fossila utsläpp mot biogena utsläpp. Svartlut är en biprodukt från tillverkningen av pappersmassa, en skogsråva. Precis som olja ger stora utsläpp av koldioxid vid förbränning, men utsläppen räknas inte i systemet.
– Det är fullständigt vansinnigt utifrån vetenskaplig forskning. Det borde kosta att släppa ut biogen koldioxid också, säger Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universtet.
Göms och glöms i marksektorn
Markus Mattisson är kampanjledare på Greenpeace, en miljöorganisation som är kritisk till bruket av gratis utsläppsrätter.
– Förorenar man så ska man betala. I det här fallet blir det dubbelt fel.
Bruken använder bioenergi, orsakar stora utsläpp och får dessutom möjlighet att sälja vidare utsläppsrätter till någon annan som kan släppa ut ännu mer, säger han.
Ett problem är att biogena utsläpp bara bokförs i marksektorn, som en förändring av kollagret i skog och mark, och inte som utsläpp från skorstenar och avgasrör.
– Våra klimatmål är nettomål. Det betyder att utsläppen och upptagen av växthusgaser ska vara lika stora 2045. Men det innebär också att klimatmålet till stor del kan nås genom exempelvis skogsbiobränslen, trots att de ger upphov till stora utsläpp, eftersom de räknas i marksektorn som i sig binder in mer än den släpper ut.
Outnyttjad skogspotential
Idag uppgår de biogena utsläppen från skorstenar och avgasrör till ungefär 50 miljoner ton per år, lika mycket eller mer än de fossila utsläppen. Omkring hälften kommer från massabruken.
– Enligt dagens sätt att räkna suger skog och mark upp dessa 50 miljoner ton. Men då har man inte tagit hänsyn till hur bra effekt vi skulle få om vi lät bli att släppa ut biogen koldioxid och lät skogen stå. Då skulle vi få en fantastiskt mycket bättre klimateffekt, säger Stig-Olof Holm.
