Tre tydliga trender inom ­greenwashing

– De som kritiserar de här företagen menar att konsumenterna inte förstår vad olika termer, till exempel vad ”klimatpositiv” eller ”netto noll” innebär och att gemene man inte kan tolka dessa påståenden på rätt sätt. Företagen kommer inte med uppenbara lögner, men de berättar inte heller hela sanningen. Ett exempel är H&M:s concsiousplagg. Vi vet ju att den stora klimatpåverkan inte är materialvalet utan energianvändningen i produktionen, men ändå är det materialvalet som framhävs.

Inget stöd för hållbarhet

Den andra trenden är miljöpåståenden utan grund, det vill säga det finns inget stöd för de hållbarhetspåståenden som ett företag gör. Ett sådant exempel är startups inom foodtech som menar att deras uppfinningar och lösningar är bra för klimatet – utan att ha belägg för det. Denna typ av greenwashing har nyligen granskats av Stockholm Resilience Centre.

Den tredje trenden som Sabina Du Rietz har identifierat är förnekandet av miljöproblem från myndighetssidan. Som exempel nämner hon Livsmedelsverket som 2021 menade att det inte var problem med PFAS i svenskt dricksvatten för att ett halvår senare sänka gränsvärdena på EU:s initiativ.

– De sa att PFAS inte var ett problem, kanske för att inte oroa konsumenten, men egentligen förnekade de miljöproblemen. De borde ha varit tydligare med vad som var på gång.

Vill se hårdare granskning

Sabina Du Rietz tycker generellt att vilseledande klimatpåståenden är den typ av greenwashing som uppmärksammas mest och skulle gärna se en hårdare granskning av cirkulära påståenden.

– H&M kritiserades ju för sina cirkulära påståenden i och med att de kläder de samlar in sällan återvinns, men de är verkligen inte ensamma. Det görs riktigt luftiga påståenden som behöver granskas.