Tre böcker om träd och svampar du inte får missa

Som ung forskare gillar hon inte skogsbrukets brutala kalhyggesmetoder, giftbesprutning av lövträd och okänslighet för skogens olika naturvärden i största allmänhet. Simards liv utspelar sig delvis i en macho-värld där skogsbrukets cowboys alltid vet bäst. När alla påstår att träden i en skog konkurrerar med varandra kommer Simard fram till att träden i en skog samarbetar och behöver varandra. Det som får allt att fungera är ett nätverk av svampar under markytan.

Boken har tryckts i en svensk upplaga med titeln Allt jag lärt mig av träden (Natur och Kultur, 2022) Den engelska upplagan är illustrerad med drygt 50 bilder som förlaget tyvärr valde att ta bort i den svenska utgåvan.

Om man inte är lika intresserad av hennes personliga historia så är det även en fantastisk berättelse om en forskares fascination över vad alla dessa svampar i marken gör. 2016 höll hon ett TED-talk om hur träd pratar med varandra med hjälp av svamparna (det sker genom mykorrhiza som är svamptrådar i marken). Den ligger på nätet och har haft mer än fem miljoner visningar. Simard är idag professor i skogsekologi. 

Skogsbrukets ekonomiska kalkyler är fulla av kullerbyttor.

De flesta har väl aldrig funderat på svamparnas roll i en skog, men utan dessa hade vi inte haft något skogsbruk. När markprover togs i Sverige från 1 800 skogar upptäcktes via DNA 10 000 olika svampar. Lågt räknat. Den biologiska mångfalden i en skog är mycket större än de flesta har en susning om.

Men är det då så bra att kapa banden med denna mångfald och harva sönder marken? Kan man inte göra på något annat sätt? Kanske ungefär som naturen själv gjort i årtusenden.

Två böcker som visar på alternativ till kalhyggen är Skogspraktikan – varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk av Martin Jentzen, Erik Kullgren och Eva-Lotta Hultén (Visto förlag, 2014), samt Mikael Karlssons tjockare bok Konsten att hugga träd och ha skogen kvar (Mikael Karlsson förlag, 2021). Den sistnämnda med en bra ordlista.

Ekonomiskt ifrågasätts dagens skogsbruk i båda böckerna. På goda grunder. Ekonomi betyder som bekant hushållning med resurser, men skogsbruksekonomi är en ganska märklig form av ekonomi och i många avseenden allt annat än hushållning. Allt fler mindre skogsägare sätter faktiskt värde på skogens betydelse för mångfalden och allt annat som en skog genererar. Idag har dessa tillgångar sällan något större ekonomiskt värde, åtminstone inget som syns tydligt i plånboken. Dessutom är det fortfarande gratis att både släppa ut koldioxid och sabba för växter och djur i skogen. Häpnadsväckande nog är detta inte bara tillåtet, utan även sanktionerat genom politiken och en säregen lagstiftning som heter skogsvårdslagen. 

Skogsbrukets ekonomiska kalkyler är fulla av kullerbyttor. Rent ekonomiskt är det inte så svårt att visa hur vansinnigt det kan vara. Det är därför en del av de mer eftertänksamma skogsägarna inte längre tror på dagens sätt att avverka och räkna. Det finns absolut alternativ. Det visar dessa båda böcker.

Mikael Karlsson skriver i förordet till andra upplagan av sin bok att han allt mer förstått att dagens klimatkris och biologiska kris beror på att ”Vi har förändrat för mycket på för stora områden”. När det gäller skogsbruk är det definitivt sant – vi har för mycket kalhyggen och ung skog, för lite reservat och för få skogsbrukare som använder alternativa avverkningsmetoder med större naturhänsyn.

Läs de här böckerna och du förstår att skogsbruk inte bara ska vara virkesproduktion, utan också olika sätt att bevara, och helst öka, den biologiska mångfalden och skogens kollager.