Trädgård make over för biologisk mångfald: "Ska vara full av liv"
Anna Brandeby Harström, rådgivare för biologisk mångfald, ger tips åt villaägaren Roger Persson i Trollhättan.
Bild: Filippa Ljung
ETC nyhetsmagasin
99 procent av ängar fulla med myllrande liv är borta från jordens yta. Trollhättan vill dra sitt strå till stacken för att vända utvecklingen, genom hyggesfritt skogsbruk, nya ängar och stöd till villaägare som vill rufsa till sin trädgård.
Det började med att Roger Persson rev sin ruttnande vedbod. När han insåg att det bodde vildbin i de murkna brädorna högg det till i honom: Var ska de bo nu? Där och då kom hans trädgårdsintresse att utvecklas från att ha det lite fint och odla sin köksträdgård, till något mer. Han insåg att även en villaträdgård i Trollhättan spelar roll för den biologiska mångfalden, och att varje person som har en trädgård kan göra skillnad om den anstränger sig för att ge boplatser och mat åt insekter och småkryp.
Men det blev diskussioner med frun. En sandrabatt, är det snyggt? En hög med ris på tomten, det ser ju skräpigt ut. Och att låta bli att klippa gräset, vilket ovårdat intryck…
Så när Roger såg att kommunen erbjöd vägledning om att öka den biologiska mångfalden ansökte han om att delta i projektet.
Mångfald är inte prydligt
Anna Brandeby Harström, Trollhättans rådgivare för biologisk mångfald, kom på besök. Tillsammans gick de runt i trädgården, satte ord på vad som finns i den och pratade om vad som kunde göras för att stimulera den biologiska mångfalden.
– Det har lett till att jag tagit bort en del prydnadsbuskar och ersatt dem med bärbuskar. Jag har hittat ett ställe där en rishög och en lövhög får ligga kvar – utan att det stör min fru. Jag har anlagt en sandrabatt och nästa steg blir att sätta vide, för nu vet jag att den ger mat åt insekterna tidigt på våren, innan mycket annat blommar.
Göta älv flyter fram mitt i Trollhättan och ger omgivningen sin prägel. Landskapet växlar från jordbruksslätt till branta stup och mer kuperat odlingslandskap. Här är Roger Persson en av 50 invånare som förra året fick hembesök av Anna Brandeby Harström.
Det är ett ovanligt projekt.
– En del tänker kanske att en enskild villaträdgård låter futtigt – men varje trädgård är faktiskt betydelsefull, vilket bekräftas i aktuell forskning. Många insekter slipper alltför långa flygsträckor för att kunna tanka på med mat. De behöver oaser som ligger tätt och eftersom stora ytor i tätorter består av villor spelar de roll, säger Anna Brandeby Harström.
– Du räddar inte världen med en trädgård, men lägger du till jordbruket, skogen och industrin så spelar allt roll. Vi behöver en helhetssyn.
Runt om i landet sliter olika enheter i den kommunala budgeten som ska räcka till mycket: Vägar, avlopp, skolor, äldreboenden… Förutom dessa basfunktioner har Trollhättan de senaste åren valt att prioritera också biologisk mångfald, som en del av ett allt mer ambitiöst miljö- och klimatarbete.
– Om vi är bättre eller sämre än andra kommuner vet jag inte, men vi tar de här frågorna på allvar. Klimat, miljö och biologisk mångfald pratar vi om hela tiden, säger Anna Brandeby Harström.
Kommunen har bland annat slagit fast att den ska främja en rik biologisk mångfald och en väl fungerande grön infrastruktur, och låta områden med höga naturvärden få finnas kvar – deras värden ska helst öka. Arealen hyggesfritt skogsbruk ska bli större, särskilt skyddsvärda träd ska bevaras och i tätorterna ska det bli fler blomrika miljöer för pollinerare.
Den enskilda villaägaren och den mindre kommunen kan inte sägas vara den stora boven i dramat när vi talar om värnandet av naturvärden och biologisk mångfald. I början av mars släppte FN:s resurspanel en rapport som bland annat konstaterar att utvinningen och bearbetningen av metaller, mineraler, fossila bränslen – tillsammans med jord- och skogsbruket – står för en enorm miljö- och klimatpåverkan: mer än 60 procent av växthusgaserna, drygt 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och 40 procent av de hälsoskadliga luftpartiklarna härstammar från dessa aktiviteter.
Lägg till detta att genom förändrad markanvändning – att människan inte brukar jorden på samma sätt som förr – har ängsmarker och betesmarker minskat dramatiskt de senaste 100150 åren. Idag återstår endast en procent av de artrika ängsmarker som en gång fanns.
Anna Brandeby Harström inser att Trollhättan är en liten pusselbit i ett globalt sammanhang – men tänker att varje pusselbit spelar roll.
– Jag är jätte-, jätteoroad! Det ligger som en klump i mig. Människan är otroligt föränderlig om vi får tummen ur – om det blir viktigt för oss. Jag tror att vi måste förstå att det har med oss att göra och att förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla.
"Bättra att riskera göra fel"
– Jag är benhårt övertygad om att det går att göra massor! Det handlar om att våga göra det lite enklare. Vi måste ha forskningen bakom oss, men det får inte bli så komplicerat. Bättre att göra något och riskera att göra fel än att inte göra något alls.
Tillsammans med de kommunala bolagen Eidar och Kraftstaden undersöker kommunen vilka gräsytor som har potential att ställas om till blomrika, ängslika marker och på så sätt bidra till en ökad mångfald av blommande växter, fjärilar, humlor och andra pollinerande insekter. Gräsytor har valts ut och inventering genomförts på sammanlagt 120 hektar.
Man ser dessutom över kommunens belysning, för att få en överblick av vilken belysning som stör insekter nattetid.
Och så tar man fasta på träd. Gamla, grova träd är värdefulla som hem för flera hundra olika växter och djur, till exempel fåglar, ekorrar, fladdermöss, svampar, skalbaggar och lavar. Många av dem är dessutom sällsynta. Förutom boplats så erbjuder träden rikligt med föda.
Många arter har mycket speciella krav på sin livsmiljö.
– Ett gammalt träd kan liknas vid ett fantastiskt hyreshus med olika sorters lägenheter. De kan till exempel vara soliga eller skuggiga, torra eller fuktiga, ha skrovlig eller slät bark, ha små eller stora håligheter och olika mycket död ved. Det är just mångfalden av alla dessa livsmiljöer som gör att så många olika arter finns i gamla grova träd, förklarar Anna Brandeby Harström.
Trollhättan har inventerat och funnit att kommunen har 750 riktigt gamla träd. 100 av dem är särskilt skyddsvärda och har fått individuella skötselplaner, för att säkra trädens långsiktiga överlevnad. Främst handlar det om olika röjningar i anslutning till trädets stam och krona. Igenväxning är ett av de största hoten mot trädens överlevnad.
Utsett ett symbolträd
Dessutom har man utsett ett symbolträd, ett träd som får vara en symbol för alla de värdefulla grova träd som finns i kommunen. Det röstades fram av invånarna 2014. Vinnaren blev en gammal ek, som står intill Lextorpskyrkan.
Anna Brandeby Harström lägger sina armar om trädet när vi besöker det.
– För att göra bestående skillnad behöver kommuninvånarna informeras och involveras, menar hon.
– Den som inte vet vad biologisk mångfald är, kan tänka att kommunen missköter markerna när de ser sådant som oklippta gräsytor.
Kommunens engagemang handlar om mer än biologisk mångfald. Sophia Kaså som jobbar med återbruk i kommunen tar oss med till det kommunala återbruket som just nu skalas upp. Alla kommunala verksamheter lämnar in de möbler som inte används och de läggs ut på en intern webbsajt.
– Vi har fått ut ungefär 1 600 möbler sedan maj förra året tills nu. Om vi räknar om det i pengar, om man skulle köpt nytt, skulle det kostat 3,5 miljoner. Det är visserligen en fiktiv parameter, men den säger något om betydelsen av återbruk. Här lagar vi och snyggar till. Och de kommunala enheter som byter ut sina möbler får möjligheten att skapa en mer ändamålsenlig arbetsmiljö, förklarar Dan Fogelberg som arbetar här.
Det handlar om att delvis tänka i nya banor, lägger Sophia Kaså till.
– Man kan skapa enhetligt på många sätt, som att ha olika stolar med samma tyg.
På samhällsbyggnadskontoret är samtidigt Ellen Sverdrup involverad i att ta fram en roadmap för hur kommunen ska nå cirkulär och klimatneutral masshantering, framför allt genom kortade transporter eftersom just körsträcka påverkar klimatavtryck.
– Det är en stor fråga, för det byggs mycket i staden. Det är väldigt konkret, vad gör vi av byggmassorna och hur transporterar vi dem? Det blir onödiga klimatavtryck om vi kör onödigt långt. Genom att ligga steget före och planera undviker vi det.
Hon berättar att förvaltningen just nu håller på med att ta fram en klimatfärdplan för hela kommunen, de samlar alla kommunala bolag för att hitta en gemensam linje för att nå klimatmålen.
– Hitttills har vi jobbat nerifrån och upp. Men färdplanen är ett sätt att växla upp genom att nu ta ett koncerngemensamt strategiskt grepp. Jag känner mig rätt stolt över att vi är igång.
Gröna små fingrar
Men omställningen måste också involvera kommuninvånarna. En del av det projekt Anna Brandeby Harström arbetar med handlar om att inkludera barn. Innan hon utbildade sig till trädgårdsmästare arbetade Anna många år inom kultur. Det är bakgrunden till att 27 av kommunens 60 förskolor hittills har fått ett besök där hon läser en teatersaga om biologisk mångfald. Dessutom har 20 förskolor en perennrabatt på gården, rådgivning och några fröpåsar som barnen får plantera. Arbetet går vidare med att nå alla förskolorna.
På förskolan Kärrviolen berättar pedagogerna att de kände en viss oro över att få en perennrabatt på gården.
– Vi har en del annat att göra, vem ska hinna sköta detta, frågade vi, berättar barnskötaren Annika Carlshede.
Men oron visade sig obefogad.
– De kom ju tillbaka och tittade till odlingen. Vi kan säga att det blev helt fantastiskt! Barnen involveras när vi förklarar att blommorna behövs för bin och insekter och vi får hjälp av barnen när vi behöver rensa lite.
Förskoleläraren Marie Torp håller med. Hon tycker att alla förskolor borde inkludera biologisk mångfald i sin pedagogik.
– Även om du har en gård av asfalt kan du ju ha några pallkragar.
En pojke hoppar upp i hennes knä och de läser en bok om fåglar tillsammans.
– Jag tycker om fåglar, säger han.
– Tycker du om insekter också? frågar Marie.
– Nej!
– Men om inte insekterna finns så får ju inte fåglarna någon mat…
Pojken nickar.
– Ja. Då behövs insekterna.
En flicka i 4-årsåldern kommer fram.
– När jag berättade om blommorna för min mamma åkte vi till affären och jag fick välja vilken fröpåse vi skulle köpa.
Mer tid i trädgården
Roger Persson har det roligare i sin trädgård idag. Han upplever att han faktiskt är mer ute än inne. Alltid finns det något att påta med. Dessutom tycker han att trädgården blivit mer lättskött sedan han började fokusera på biologisk mångfald, han behöver inte putsa överallt, inte vara perfektionist.
– Trädgården ska inte vara steril, den ska vara full av liv.
När vi möts är det senvinter och trädgården ligger i vila. Men snart är det dags att börja förodla – och njuta av årets säsong.
– Jag gillar att odla lite egen potatis, morötter och sallad. Jag sätter grönkål, mangold, lök. Har hallon, blåbär och vinbär. Några tomatplantor i krukor…
I vår kommer Roger att skapa ytterligare en odlingsyta. En del av tomten består av en berghäll och där kommer han att anlägga en upphöjd stäpprabatt. Redan nu har han grundat med några gamla lastpallar som han kommer att täcka med kvistar, jord och kompost. Han kommer att välja växter som tål torka, antagligen mest kryddväxter som oregano, timjan, kungsmynta, anisört…
– Jag har både trädgårdskompost och bokashi. Och så har jag börjat experimentera med biokol. Det fungerar väldigt bra. Och när växterna tar sig lockar de hit fjärilar, bin och insekter. Det känns meningsfullt.
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.