BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Forskare vid Lunds universitet har studerat ett trädplanteringsprojekt i Uganda, Trees for global benefits (TGB), där en rad välkända svenska företag klimatkompenserar för de utsläpp de inte kan få ned.
Missnöjda bönder
När hamburgerkedjan Max berättar om sin klimatkompensation kan det till exempel låta så här: ”När du äter en hamburgare hos oss på Max planteras det samtidigt träd i Uganda. Vi gör det för att kompensera för de koldioxidutsläpp som vi och våra leverantörer orsakar. Det gör vi genom att stödja de som behöver det mest här på jorden – Afrikas småbrukare.”
Projektet i Uganda som de syftar på går ut på att bönder får ersättning för att på sina marker plantera träd som binder kol.
Men när forskarna Elina Andersson och Wim Carton har intervjuat 56 småbrukare i Uganda vittnar de om att det råder stor oklarhet kring projektets syfte och villkor.
– Väldigt många bönder var missnöjda. Många klagar på uteblivna betalningar, de hade trott att de skulle få mer pengar än vad de fick, och de har inte fått hjälp att göra en rimlig bedömning innan de sa ja till detta. Kontrakten är skrivna på engelska som bara en minoritet förstår, vilket leder till missuppfattningar om projektets villkor, säger Elina Andersson.
Markkonflikt om mat
Hon berättar att många tvingats plantera om träden eftersom de fått problem med missväxt och sjukdomar. De får bara betalt om allt går bra och de lyckas få träden att växa. I samtalen blev det också tydligt att det finns risk för att trädplanteringen kommer i konflikt med böndernas övriga markanvändning och egen matproduktion.
– Det här är bönder som ofta lever i fattigdom. Om de ska plantera träd så måste de ta bort något annat. Vissa nämnde att de måste köpa mer mat nu eftersom de fått mindre mark att odla på.
Vad händer med de här träden i framtiden – förr eller senare huggs de väl ner?
– Ja, absolut och det är också meningen med projektet. Men det är samtidigt en central kritik mot den här typen av projekt. Träd är ingen bra kollagring. Den här marknaden lovar en långsiktig lösning för kollagring – det är det företagen betalar för – men kollagringen kommer inte att vara för evigt, säger Elina Andersson och tillägger att träden omöjligen kan kompensera för våra utsläpp av fossilt bränsle.
Förutom långsiktig kollagring lovar projektet också en rad positiva ”bieffekter” för lokalbefolkningen – som ökad jämställdhet, förbättrad markanvändning och fattigdomsbekämpning.
– Men det bygger på antaganden som det inte finns tillräckligt stöd för och det finns heller inga kriterier för utvärdering och uppföljning.
Är det inte trots allt bättre att klimatkompensera än att göra ingenting?
– Klimatkompensation riskerar att skapa en känsla av att man gjort en insats för klimatet samtidigt som det är oklart vad detta faktiskt gör för nytta i praktiken. Det riskerar att fördröja den mer genomgripande klimatomställning som måste göras. Vi måste göra radikala förändringar i vår livsstil om vi ska komma någonstans.
”Efterfrågat lokalt”
Enligt Kaj Török, informations- och hållbarhetschef på Max hamburgerrestauranger, är klimatkompensation bara en av många åtgärder för företaget.
Hur stor insyn har ni i det här projektet?
– Vi har själva besökt projektet i omgångar och det besöks också av oberoende tredjepartsgranskare som visar på att det fungerar väl. Det minskar inte bara klimatpåverkan utan motverkar även fattigdom lokalt. Men det går förstås alltid att ha en bättre insyn.
Vad säger du om trädplantering kommer i konflikt med böndernas matproduktion?
– Det är ett påstående jag inte känner igen från Trees for global benefits. Om det vore så skulle det vara alarmerande och viktigt att följa upp. Det vi vet är att det här projektet är efterfrågat av bönderna lokalt.
– Det är bra att rapportförfattarna lyfter viktiga frågor, och det vi gör är att framföra dem till certifierarna Plan Vivo och till den tredjepartsgranskning som kommer genomföras under 2018, till exempel om hur nöjda de lokala entreprenörerna är. Jag skulle också vilja se kontrakt på flera språk.