Det surrar i luften. Bin samlas runt de stora plantorna på gården. Familjen Stefani-Capodavilla har haft sin biodling på fälten mellan Venedig och Padova i norra Italien i generationer. De säljer ekologisk honung och honungsöl. Men det är tufft nu.
– Torkan förra året var förödande. Den, hettan och att grundvattennivåerna är låga skapar en lång rad problem för oss, säger ende sonen Riccardo Stefani som – är det tänkt – ska ta över familjeverksamheten.
Han fortsätter och säger att det primärt handlar om att bina inte har vatten.
– De dör av törst. Det är en katastrof.
Den norditalienska biodlarfamiljen planterar växter och håller dem extra fuktiga som ett slags vattenhål till sina bin för att kunna fortsätta med verksamheten.
– Det är som konstgjord andning. Vi gör det för att vi drabbas direkt, säger Riccardo Stefani.
Det här pågår inte bara hos biodlarfamiljen Stefani-Capodavilla i Italien. Deras är honungsbin – som i sin tur kan vara problematiska och konkurrera ut vildbin – men torkan drabbar alla pollinerare i regionen. 40 procent om inte mer av våra pollinerare håller på att dö ut globalt enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Många av de grödor vi äter finns tack vare bin och andra pollinerande insekter. Runt om i världen, som i Kina, är det mänsklig arbetskraft som pollinerar grödor – för hand. Industriellt jordbruk har bidragit till den globala insektsdöden med bland annat insektsdödande bekämpningsmedel.
– Att ge vatten till bin, så har vi aldrig behövt göra tidigare. Och ändå dör de, upprepar Riccardo Stefani med desperation i rösten.
Går under utan turism
– Utan turism går vi under ekonomiskt men det är sällan rätt sorts turister som kommer. Massturismen är förödande. Allt som görs i massiv, industriell skala är förödande. De vill inte ha det som görs med omsorg utan det som är billigt, säger Riccardo Stefani.
– Ett liv är inget riktigt liv om du aldrig sett Venedig och dess lagun. Men det är inget museum. Kom gärna hit men ta det lugnt, ha inte bråttom. Respektera staden, miljön och oss som lever här. Annars kan du stanna hemma och photoshoppa in dig på Markusplatsen.
Det säger kanalbåtskapten Francesco Burlando som puttrar fram med sin träbåt genom Santa Maria-kanalen mot lagunen. Det är en bragosso-båt som karaktäriseras av sin nästan platta botten – vilket är nödvändigt i hela lagunen i och med de låga vattennivåerna. Han tycker att turisten ska ta sig tid att se omgivningarna, för att förstå hur ”allt hänger ihop”.
Larmen om Venedigs klimatkris brukar vara torkans motsats: staden svämmar över i perioder. Av vatten och av turister. ”Venedig sjunker” har rubrikerna larmat sedan den stora översvämningen 1966. Och det går att mäta, staden är byggd på träpålar i lera och staden har sjunkit flera centimeter. Men man anstränger sig för att förhindra det.
Torkan och översvämningarna är två sidor av samma mynt. Barriärer runt staden har byggts samtidigt som vattennivåerna sjunker så att kanalerna blir obrukbara på sina håll.
– I år är det fler områden än tidigare dit bara bragosso-båtar kan åka. Vissa kanaler kan ingen använda alls, säger Francesco Burlando.
Andra vintern i rad med torka
År 2022 var rekordtorrt och rekordvarmt. Italien gick 100 dagar utan nederbörd. Närliggande floden Pos uttorkning går att observera från rymden, rapporterar den europeiska rymdmyndigheten ESA. Det råder stor oro över bevattningssäsongen 2023. Skördar till ett värde av sex miljarder euro (mer är 60 miljarder kronor) gick förlorade förra året.
– Under valrörelsen lovades jordbrukare ett 30-procentigt ekonomiskt stöd. Vi planerade för det. Sen fick vi bara 6,2 procent av de förlorade inkomsterna, säger biodlaren Riccardo Stefanis pappa, Francesco Stefani.
– Nu måste en ekologisk och hållbar turism prioriteras, säger Francesco Stefani.
Enorma kryssningsfartyg har förbjudits inne i själva lagunen men lägger till i hamnen bredvid, så utsläppen är desamma. Nya lass turister kommer varje dag och stannar i bara några timmar.
Venedigs borgmästare vill införa en avgift för alla som inte bor där. Det är ännu oklart om det blir verklighet, många inom turismnäringen är motståndare till förslaget. Men många talar nostalgiskt om pandemin då de för första gången fick ha staden för sig själva.
– Det är för enkelt, snabbt och billigt att komma hit. Vissa ser det inte ens som ett museum utan som en nöjespark. Kom inte hit om du har bråttom. Se det som något stort i livet, värt att lägga tid, pengar och respekt på, säger kapten Francesco Burlando.
”Res långsamt”
Det är inte bara här, det drabbar hela norra Italien, Frankrike och flera andra europeiska länder. Torka och extrema temperaturer orsakar bränder, skadar ekosystemen och orsakar mat- och vattenbrist. 2023 har hittills varit ännu torrare än rekordåret 2022.
Turismen – som regionen är beroende av – med dess snabba sätt att resa, har en del i det: flyget och kryssningsfartygen är stora klimatbovar.
– Vi vill uppmuntra folk att komma och upptäcka Veneto-regionen i ett lugnt tempo. Se Venedig, visst. Men se också kanalerna runt om, naturen, förstå kanalernas historia och hur både de och Venedigs överlevnad beror på oss alla. Jag tänker att Venedig och dess omgivningar är det ultimata sättet att inse allvaret i vad som kan gå förlorat, säger Francesco Burlando.
– Res långsamt, längs kanalerna, besök jordbrukare och förstå att allt hänger ihop, hela vägen upp till Sverige och tillbaka, säger Riccardo Stefani.