BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Djuren hade bete till mitten av juli, men nu är det slut så de får äta av vinterfodret. Lammen går ute och kommer sedan in och äter i ladugården, medan jag kör ut ensilage till tackorna och korna, säger Roger Billefält.
Fick bara 25% nederbörd
Gården ligger inom det område i Stockholms län som enligt SMHI bara fick 25 procent av den normala nederbördsmängden i juli. Det är genomsnittet för hela området och på vissa ställen som i Grävelsta har det varit ännu mindre.
Den torra sommaren har följt på en nederbördsfattig och kall vinter, som bland annat gjorde att äpplena frös bort. Även bisamhällena på gården dog, vilket Roger Billefält misstänker kan ha att göra med att de blev aktiva som vanligt men sedan inte hade något att äta då de kalla aprilnätterna fördröjde blommorna.
– Kylan gjorde också att vi släppte ut djuren senare, men sedan regnade det i maj så då spirade hoppet, säger Roger Billefält.
Sedan dess har det dock inte fallit många droppar på Grävelsta gård, vilket har gjort att de inte har kunnat så några nya betesvallar eller någon raps. När marken torkar faller eventuella frön ner i sprickorna, och grödorna klarar inte av att ta sig upp till ytan.
Detta gör att det kan bli problem nästa år om det blir ytterligare en regnfattig sommar. I år har gården haft foder över från fjolåret, så det kommer att räcka över vintern trots att djuren redan nu behöver utfordras.
– Men nästa år vet jag inte om jag har foder, i sådana fall blir konsekvenserna att vi inte kan ha lika mycket djur. Eftersom vi är kravodlare kan vi inte heller köpa in foder från vem som helst, säger Roger Billefält.
Det han hoppas på är att den lusern han har sått in i höstvetefältet ska kunna ta sig om regnet äntligen kommer. Även om den ser moloken ut nu är lusern en torktålig växt och det är en lärdom Roger Billefält har dragit – att satsa på sorter som har djupa rötter.
– När det är vanliga år så ger de ingen bättre skörd, men när det är som i år betalar det tillbaka sig.
Han menar att det är viktigt som lantbrukare att bygga upp en resiliens för att kunna klara svåra år.
– Om man inte kan ta sådana här år då det är för torrt eller för blött då ska man inte hålla på med det här, säger Roger Billefält.
Grundvattennivåerna är oroande låga
Det är en synpunkt som får stöd från Jordbruksverket. I den handlingsplan som publicerades i maj lyfter myndigheten fram vikten av klimatanpassning inom jordbruket. I takt med att temperaturerna stiger förväntas Sverige bli såväl torrare som blötare på samma gång.
De klimatscenarior som FN:s klimatpanel har tagit fram och som har regionaliserats av SMHI visar att landet generellt kommer att få mer nederbörd, förutom möjligtvis i Blekinge och på Öland och Gotland.
Men även om det i snitt kan komma att regna mer under året, kommer somrarna att bli längre vilket ökar avdunstningen och därmed risken för torka. Samtidigt bedömer Jordbruksverket att den längre växtsäsongen kommer att göra att ett varmare klimat generellt sätt är positivt för jordbruket i Sverige.
På Grävelsta har de flera brunnar, vilket har gjort att Roger och Rose-Marie Billefält har vågat vattna sina grönsaksland. Sinande brunnar har dock varit ett problem på andra ställen i Sverige.
Den torra sommaren kom efter två vinterhalvår på raken med lite nederbörd vilket gjorde att grundvattennivåerna var låga redan när sommaren började. Förutom i nordligaste Norrland är nivåerna nu under eller mycket under de normala i de stora magasinen, och på vissa mätpunkter har grundvattennivåerna aldrig varit lägre.
Mätningarna sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Enligt Bosse Olofsson, professor i miljögeologi vid KTH i Stockholm, är det visserligen några mätningar som är extrema i år, men det är inte unikt med lågt grundvatten.
– Det är inte helt ovanligt att det blir låga grundvattennivåer under vissa perioder. Det kommer tillbaka cirka var 20–30 år att vi får två på varandra följande år med låg nederbörd, och våra mätserier är så korta så vi kan inte säga om det här är ett tecken på klimatförändringar.
Riskerar leda till torka eller översvämningar
För att grundvattnet ska återhämta sig krävs regn och snö under hösten och vintern. Om det regnar under sommarhalvåret tas vattnet i stället upp av den grönskande vegetationen. Under sommaren har flera kommuner – bland annat Laholm, Södertälje och delar av Hedemora – infört bevattningsförbud.
– Nu har vi haft två år med lite nederbörd vintertid. Tittar man på historiska perspektiv brukar det återhämta sig tredje året, men får vi ytterligare ett år kan vi få problem som är allvarligare än att kommunen inför bevattningsförbud, säger Bosse Olofsson.
Det går inte att säga att torkan beror på klimatförändringarna, men det ligger i linje med att vi sannolikt får extremare väder i framtiden.
– Vi kommer få perioder med väldigt häftiga nederbördsmängder som kommer leda till översvämningar och vi kommer också samtidigt få längre perioder med torka. Så vi kommer kanske att få samma nederbördsmängder eller mer, men vi kommer få fler extrema situationer. Så den här typen av torrsituationer kan bli vanligare i framtiden och det vi ser stämmer med scenarierna även om vi inte kan säga att det är ett resultat av klimatförändringar, säger Bosse Olofsson.
Väderextremerna kan komma att handla om både tillfälliga kraftiga skyfall, men också längre perioder av rikligt eller dåligt med nederbörd, vilket till slut leder till torka eller översvämningar. Samtidigt som Roger och Rose-Marie Billefält kämpade mot torkan i Grävelsta varnade SMHI i mitten av juli för höga flöden i bland annat Torne älv. Det är i enighet med modellerna.
– Klimatmodellerna i vår del av världen är lite osäkra. Man kan säga att nordligaste Sverige och norrut där är det mycket som tyder på att det blir mer nederbörd, medan går vi söderut i Europa tyder mycket på att det kan bli mindre nederbörd. Medan en stor del av Sverige ligger i gränsområdet, och då blir det nog lite slumpartat om vi hamnar i det regniga eller det torra området, säger Weine Josefsson, klimatolog på SMHI.
Den 31 augusti 2014 kom skyfallet Arvid till Malmö. På sex timmar föll 120 millimeter regn över stan. Flera gator översvämmades och kostnaderna för skyfallet har beräknats till 600 miljoner kronor, främst för att reparera skadade byggnader.
Detta fick kommunen att tillsammans med VA Syd ta fram en plan för hur Malmö ska kunna hantera kraftiga skyfall i framtiden, särskilt eftersom klimatmodellerna förutspår att de ska bli vanligare och kraftigare.
50 procent asfaltsyta
Planen antogs av Tekniska nämnden i vintras, och handlar till stor del om hur vattnet ska hanteras i bebyggelsen. Det blir för dyrt och ineffektivt att bygga ut avloppssystemen så mycket att de kan svälja regnmängderna från de kraftigaste skyfallen, i stället handlar det om att fördröja vattnet innan det når brunnarna.
50 procent av Malmös yta bedöms vara hårdgjord och på hård asfalt rinner vattnet av direkt, så en viktig del av avfallsplanen är att bevara grönområden där vattnet kan sjunka ner i jorden. Ny bebyggelse ska placeras på områden där marken redan är asfalterad, som i gamla industriområden.
Kristina Hall är vattenexpert på VA Syd och har varit med att ta fram skyfallsplanen. Hon är på semester när ETC försöker nå henne, men i en intervju med Sydsvenskan har hon sagt att det är hennes ”mission in life” att få staden att klara av skyfallen. För att förhindra översvämningar handlar det om att bygga rätt från början, förklarar hon, och att det inte bara kan vara kommunens ansvar.
– 70 procent av marken i staden är privatägd. Därför måste också de privata fastighetsägarna ta sitt ansvar, säger Kristina Hall till Sydsvenskan.
Den som bor i en lägenhet kan ligga på sin hyresvärd eller bostadsrättsförening om att de ska kunna hantera vattenmängderna som kommer vid kraftiga skyfall.
– Man kan prata med sin före-ning och till exempel se till att stuprännorna inte leder sitt dagvatten direkt ner i brunnarna, utan ut på gräsmattan eller ner i en plantering istället, säger Kristina Hall.
Att ta hand om regnvattnet är också något som Bosse Olofsson på KTH är inne på. Även om vi riskerar att få perioder med både torka och kraftiga regn, är problemen i Sverige inte värre än att vi kan klara av att lösa dem tekniskt, menar han.
Hans forskargrupp har exempelvis tittat på möjligheten att anlägga grundvattendammar i kustområden i Sverige, där det är mycket berg i dagen och det finns få hålrum för grundvatten att ansamlas i. Med grundvattendammar skulle det gå att samla regnvattnet som kan användas som dricksvatten snarare än att direkt rinna ner i havet.
– I dag ser vi vatten som ett stort problem, antingen är det för mycket eller för lite eller så är det förorenat, men vatten är vårt viktigaste livsmedel och en fantastisk resurs och vi måste börja nyttja vattnet och skörda det som regnar, säger Bosse Olofsson.
Liksom Kristina Hall föreslår han att regnet i lägenhetsområden bör ledas till något grönområde eller en lokal odling, men att det innan dess också kan bli en lekplats för barnen.
– Ungarna tycker det är jätteroligt att leka med rinnande vatten, så på varje gård borde man leda upp regnvattnet så att det flödar genom gården, istället för att leda bort det så man inte ser det. Vi kan på olika sätt se vattnet som en resurs och tillgodogöra oss det.
