Mätningar visar att sedimenten täcker drygt en kvadratkilometer av botten och volymen uppskattas till motsvarande 60 000 lastbilslaster. En tickande miljöbomb.

– Genom bland annat vågor och strömmar riskerar gifterna spridas i ekosystemet. Vi kan inte vänta ut problemen utan måste utveckla en metod för att sanera områdena så snart som möjligt, säger Sarah Josefsson, miljökemist på SGU.

Döda havsbottnar

De döda bottnarna i Sundsvallsfjärden är bara ett exempel från kartläggningen av skogsindustrins miljösynder som länsstyrelserna i de fem Norrlandslänen genomfört. Giftbankarna och döda havsbottnarna finns på många håll i landet där massafabriker finns eller har funnits.

Bara i Västernorrland, som hunnit längs med kartläggning och riskbedömning, har ytterligare 23 platser hittats där det finns motsvarande fiberbankar efter industrin.

Starkt förgiftade

Stora delar av gifterna och träfibrerna har släppts ut före 1969, helt lagligt efter den tidens lagstiftning. På 70- och 80-talet fylldes de på med bland annat dioxiner från klorblekning.

Sex av områdena är så starkt förgiftade att länsstyrelsen gett dem högsta prioritet för fortsatta åtgärder, men hittills har inte någon sanering gjorts.

– Förutsättningarna ser olika ut. Varje enskilt område behöver utredas vidare för att kunna bedöma riskerna och om åtgärder behöver utföras, så det finns inget självklart svar på vad som ska göras eller vem som ska betala, säger Kristina Rydja, miljö­handläggare på länsstyrelsen i Västernorrland.

”En dyr lösning”

I ett nytt forskningsprojekt vill bland annat SGU och Uppsala universitet utveckla metoder för att ta hand om gifterna.

– Muddring, som är det traditionella sättet att ta hand om sediment, är en dyr lösning och riskerar dessutom att bidra till att sprida gifterna i vattnet. I bankarna kan det även finnas större objekt, som timmerstockar, vilket gör det svårt att muddra, säger Sarah Josefsson.

I stället vill forskarna ta fram metoder där man istället täcker sedimenten så att gifterna stannar kvar och med tiden täcks med naturliga processer.

– Det finns problem med täckning också. Bland annat är sedimenten inte så stabila så det är inte säkert att de kan bära ett tjockt täcklager. Det organiska materialet i fiberbankerna gör också att det bildas stora mängder gas som också ger en instabil miljö, säger Sarah Josefsson.