Syd- och Nordkorea möts i återplantering av skogar

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Under Koreakriget som tog slut för 65 år sedan förstördes stora delar av skogarna på Koreahalvön. Efter kriget såg den sydkoreanska regeringen värdet i naturtillgången och beslöt att man skulle återplantera skogarna. Trädplanteringskampanjer på 1960- och 70-talet förvandlade skövlade sluttningar till frodiga skogar. Idag nämns Sydkorea ofta som ett lysande exempel inom miljövård; landet har ökat sin skogsareal till 65 procent vilket är en ökning med 50 procent bara några årtionden. I Nordkorea är siffrorna inte lika glädjande. En tredjedel av skogarna har förstörts och landet toppar listan över världens mest avskogade länder enligt Seouls enhetsministerium. Genom den senaste tidens fredssamtal mellan de båda länderna har emellertid även diskussioner förts som går ut på att Sydkorea ska hjälpa till med återplanteringen i Nordkorea.

– Vi måste göra det ett steg i taget, berättar Jung Su-Young som arbetar för Korea Forest Service, en statlig skogsvårdsstyrelse som ansvarar för landets skogar.

Fungerar som en databas

Vi har kommit fram till Haean-myeon dalen som FN-styrkorna gav namnet ”Punchbowl” under Koreakriget, eftersom dalen har det karaktäristiska utseendet av en cocktail. Jung Su-Young och kollegan Bak Gippeum gör research om växtarter som lever kring DMZ.

I den botaniska trädgården intill gränsen växer arter från både Syd- och Nordkorea som besökare kan ta del av. Men framförallt ska trädgården fungera som en databas över de ungefär 60 växtarter som hittills har samlats in.

– Restaureringen i Nordkorea måste ske med hjälp av inhemska arter samtidigt som antalet naturreservat måste utökas, fortsätter Bak Gippeum och hon berättar att den uttjänta marken i Nordkorea behöver hjälp med gödningsmedel.

Enligt henne ingår Nordkorea i regeringens plan på att återplantera hela Koreahalvön samt i ett utbytesprogram av frön och trädplantor.

Från en höjd liknar Punchbowl ett lapptäcke av odlingar med ginseng, potatis och andra grödor omringade av tät skog. En grind i ett högt staket med taggtråd deklarerar att vi nått fram till DMZ. Vi följer stigen genom grinden in i naturskogen. Här finns det gott om vildsvin och hjort, sällsynta fågelarter och både amurleopard och sibirisk tiger har setts till – två av världens mest sällsynta kattdjur. DMZ är kraftigt minerat och i skogen hänger det skyltar som varnar för minor, så besökare måste hålla sig till stigarna.
Årligen besöker tusentals turister området.

– Allt fler är ekoturister – människor som är intresserade av miljön kring DMZ. Vi har återplanterat det som förstördes under kriget och när ny skog huggs ner så måste den genast återplanteras, förklarar Chung Il som förutom att han arbetar för Korea Forest Service även guidar turister i skogarna kring DMZ.

Förbjöd olaglig avverkning

Vad är då framgångsreceptet bakom de sydkoreanska skogarnas comeback?

Redan i slutet av 1960-talet införde landets regering hårda lagar som förbjöd olaglig avverkning och mobiliserade den nationella polisstyrkan som utfärdade tuffa straff till den som bröt mot regelverket. Samtidigt som stora ytor återplanterades kom den stora skillnaden på 70-talet, då sydkoreaner började använda kol att elda med istället för ved – som hittills hade varit den största orsaken till skövlingen. Det ekonomiska uppsvinget och den snabba urbaniseringen ledde till att skogarna kunde återhämta sig när människor flyttade in till städerna. Presidenten Park Chung-hee som ledde Sydkorea under nästan två årtionden fram till att han mördades 1979, var en drivande kraft bakom den gröna boomen.

– Han var en diktator som drev en politik som gick ut på att återställa skogarna, berättar Chung Il när vi går uppför en brant kulle med unga tallplantor.

En tidigare skogsbrand har förstört skogen som nu är återplanterad.

– President Park förbjöd människor att vandra i bergen och att hugga ner skog till ved, fortsätter Chung Il.

– Det är Park som står bakom succén med skogarnas återkomst på 70-talet.

Även på andra sidan av berget sticker tallplantorna upp ur marken.
Bortom DMZ syns kullar som tillhör Nordkorea. De är kala. Skogen är sedan länge borta, nerhuggen på grund av den utbredda svälten på 90-talet då människor desperat behövde ved, eller genom myndigheternas snabba inkomster från timmerexport till grannen Kina. På den sydkoreanska sidan är kullarna täckta av tät skog vilket gör att skillnaden blir väldigt konkret.
Redan på 80-talet involverades bybor i trädplanteringsarbetet och plantskolor växte fram. På senare tid har staten köpt upp privat mark där skog planteras. Chung Il berättar att landets skogspolicy är ”låt träden växa”, och att det ofta innefattar inhemska trädarter, beroende på geografisk plats. En del är trädplantager men det mesta är skog med varierade arter.

– Korea Forest Service har som policy att plantera naturlig skog och för ofta diskussioner med lokalbefolkningen om vilka arter som passar bäst i varje region, fortsätter Chung Il.

Det är inte bara skogarna på landsbygden som har återställts.

Grön urban miljö

I huvudstaden Seoul har myndigheterna satsat på en grönare urban miljö. Restaureringen av den milslånga Cheonggyecheon, som är en del av Han-floden, stod klar 2005. En tidigare motorväg nästintill torrlade Cheonggyecheon men numera är bäcken upp till bredden fylld med porlande vatten. I mitten av floden står en häger och stirrar på foreller som simmar förbi i det klara vattnet. Planterade buskar och träd lockar till sig insekter och fåglar. En cementdjungel har förvandlats till en lummig stadsmiljö där vattnet har en nedkylande effekt, och har sänkt temperaturen med några grader – jämfört med andra områden i Seoul.

– Floden var riktigt smutsig tidigare, det känns bra att de har rensat upp området, säger kinesiske turisten Andrew Zheng som turistar i Seoul med familjen.

Staden är en favorit som han tycker hans hemland borde ta efter.

– Miljöerna i våra städer måste bli renare. Kina har mycket att lära av Sydkorea.

• Koreahalvön är ungefär 220 000 kvadratkilometer, eller halva Sverige i storlek.

• Sydkorea utgör knappt hälften av arealen men är betydligt mer tätbefolkad med sina 51 miljoner, jämfört med Nordkorea som har hälften så många invånare.

• Medan skogsarealen har ökat till 65 procent i Sydkorea har den minskat i Nordkorea: från 68 procent 1990 till 42 procent 2015 enligt Världsbanken. Efter det interkoreanska toppmötet mellan Sydkoreas president Moon Jae-in och Nordkoreas ledare Kim Jong-un som hölls i slutet av april 2018 har Sydkorea sagt att landet ska hjälpa till att återplantera Nordkoreas skogar som humanitärt bistånd.

• Kim Jong-un har även på egen hand uttryckt sitt intresse att återplantera Nordkoreas skogar. Sydkoreanska skogsvårdsstyrelsen Korea Forest Service planerar att inrätta en trädskola och anläggning för att lagra frön i gränsstaden Goseong under 2019. Detta kommer vara en del i samarbetet mellan de båda länderna som ska hjälpa Nordkorea att bekämpa sina erosionsproblem, vilket har lett till försämrade skördar på grund av avskogningen. Samarbetet bryter inte mot internationella sanktioner eftersom det anses vara humanitärt bistånd.